Ett flertal företrädare för lagtingets partier samlades när Obunden samling höll ett diskussionstillfälle om skatterycket för de åländska kommunerna. Anledningen till diskussion var den delrapport som tankesmedjan Aktion 21 presenterade i slutet av augusti. I rapporten framkom att den åländska kommunalskatten är mycket högre än den finländska och Aktion 21 efterlyste en utredning av orsakerna.
Marcus Måtar (Ob) är en av de som kraftigast argumenterat emot rapporten och därför bjöds både Aktion 21:s representanter, partierna och allmänheten in till diskussion under tisdagskvällen.
Marcus Måtar inledde med att beklaga att ingen från Aktion 21 var representerade under diskussionen. Ett tjugotal åhörare fanns på plats i lagtingets auditorium.
Jomala och Juva
Marcus Måtar höll en kort presentation där han jämförde den åländska kommunen Jomala med den finländska kommunen Juva. Jomala valdes för att kommunen har den lägsta skatteprocenten på Åland och uppbär ingen fastighetsskatt för fast boende. Juva har motsvarande mängd invånare som Jomala,
– Det är den totala skatten som är intressant, man ska inte skilja på inkomst- och kommunalskatt.
Marcus Måtar visade med hjälp av skatteprocenträknare hur skatten skiljer sig i kommunerna. Han använder en årsinkomst på 50.000 euro för en person född 1973 som inte hör till ett kyrkligt samfund. Resultatet för år 2022, innan välfärdsområdena i Finland togs i bruk visar att skatteprocenten i Jomala var 16,5 och skatten för året blev sammanlagt 9.577 euro. Motsvarande för Juva var en skatteprocent på 20,75 och sammanlagd skatt på 11.429 euro.
För år 2023, efter att välfärdsområdena tagits i bruk är motsvarande för Jomala 16,5 procent och 9.336 euro och för Juva 8,11 procent och 11.224 euro.
– Klart man blir förvånad om man jämför 8,11 med 16,50, men skatt ska betalas. Man måste se på totalen, sade Marcus Måtar.
Han jämförde också med den finländska kommunen Grankulla som har en av de lägsta skatterna i Finland. Resultatet för 2023 blir en skatteprocent på 4,36 och sammanlagd skatt på 9.639 euro.
– Kan vi enas i kväll att vi på Åland betalar mindre skatt än i riket?
På den frågan fick han inget svar.
ÅHS och gymnasiet
Den tidigare förvaltningschefen vid ÅHS, Björn-Olof Ehrnström sade att Åland hade ett gyllene tillfälle att sänka kommunalskatten när man bildade Ålands hälso- och sjukvård 1994.
– Då hände ingenting trots att man överförde hälso- och sjukvården från kommunerna till landskapet. Man kunde ha sänkt skatten med 5-6 procentenheter.
Sara Kemetter (S) sade att en skillnad mellan Åland och Finland är att kommunerna inte betalar för gymnasialstadiet eller ÅHS.
– Och ändå skiljer det sig inte i skatterna. Det är väl det Aktion 21 vill ha klarhet i, varför servicen är så mycket dyrare och får vi den service vi betalar för?, sade hon.
Marcus Måtar svarade att han gått igenom de nyckeltal kommunerna har för personaltäthet.
– Vi har nästan dubbelt upp. Och om man frågar någon som är lärare i Finland säger de att de har över 30 elever i en klass. Åland har under 20.
Wille Valve (MSÅ) sade att även om de åländska kommunerna inte har ÅHS och gymnasialstadiet att bekosta, har de den sociala sektorn, något som inte Juva har efter vårdreformen.
Under diskussionen konstaterar man att de åländska skatteintäkterna ändå fortsätter att stiga, även om befolkningen åldras.
– Åländska pensionärer fortsätter jobba, och vi har inflyttning, sade Marcus Måtar.
