Många gånger är det svårt för kriminalvården att hitta passande arbetsplatser med lämpliga sysslor för brottslingar som har dömts till samhällstjänst.
-Vi skulle behöva fler platser där arbetet görs på kvällar eller helger under handledning, säger kriminalvårdsarbetare Iris Grüssner-Hellman.
"En man född 1986 har dömts till åtta månader fängelse för narkotikabrott och stöld. Brotten skedde åren 2005 och 2006. Eftersom mannen sedan dess ändrat livsstil får straffet avtjänas som 196 timmar samhälls-tjänst."
Så rapporterade Ålandstidningen i slutet av juni i år.
Samhällstjänst är ett vanligt straff för mildare brott och utdöms efter en lämplighetsprövning av personen.
-Man ska vara i tillräckligt gott fysiskt och psykiskt skick att man kan utföra ett arbete. Svår brottsbakgrund eller miss-
bruksproblem kan vara orsaker till att en person inte beviljas samhällstjänst, säger Iris Grüssner-Hellman.
Under lämplighetsprövningen undersöks också personens boendesituation, ekonomi, sociala kontakter, eventuella tidigare brottslighet och om personen sköter sitt jobb eller skola. För bedömningen har utredaren laglig rätt att begära in nödvändiga uppgifter från olika myndigheter.
En annan påverkande faktor kan vara att personen har fått ordning på sitt liv sedan brottet begicks.
Inte privata arbetsplatser
Domstolen kan döma till samhällstjänst i två situationer. Den ena är om personen får ovillkorligt fängelse i upp till åtta månader. Då kan straffet omvandlas till samhällstjänst. Det andra är när någon döms till villkorligt fängelse i över ett år. Då kan domstolen välja att komplettera med samhällstjänst.
Varje år döms cirka 40 personer till samhällstjänst på Åland.
Samhällstjänsten ska utföras utan ersättning och inte störa klientens ordinarie arbete. Den fördelas ofta på två tillfällen i veckan på tre respektive fyra timmar.
-Det kan låta lite, men att arbeta två kvällar gratis vid sidan av ett heltidsjobb är kännbart. Många skäms dessutom för vad de har gjort och ofta förstår omgivningen att de har begått brott genom att de gör samhällstjänst, säger Iris Grüssner-Hellman.
Köer bildas ibland
Arbetsplatserna finns inom stat, kommun, församlingar och föreningar. Några åländska exempel är Emmaus, Lemböte lägergård, idrottsparken, Mariebad, missionskyrkan och stadens parkavdelning. Det finns alltså i teorin många möjliga arbetsplatser. Men i praktiken är det inte så enkelt.
-De flesta klienter jobbar heltid eller går i skolan på dagarna. Det gör att de behöver placeringar på eftermiddagen, helgen eller kvällen och det är svårt att hitta, säger Iris Grüssner-Hellman.
Andra hinder kan vara att platsen är avlägsen. Många klienter har inte tillgång till bil. Personen får heller inte ha patientkontakt och före detta missbrukare får inte vara på arbets-platser där det finns mediciner.
På grund av svårigheten att hitta lämpliga platser får klienterna ibland stå i kö.
Kan omvandlas till fängelse
Under tiden för samhällstjänst har de dömda en prövotid. Det innebär att ett straff kan omvandlas till fängelse om något nytt brott begås under tiden. Om en klient inte sköter sig kan åklagaren be att tingsrätten beslutar samhällstjänsten omvandlas till fängelse.
-Du får inte komma det minsta för sent eller dyka upp alkohol- eller drogpåverkad till arbetsplatsen. Om du är sjuk krävs omedelbart läkarintyg, berättar Iris Grüssner Hellman.
Enligt siffror från brottspåföljdsverket är det i genomsnitt 18 procent som inte fullföljer samhällstjänsten. Att det inträffar är vanligast för klienter med ovillkorliga straff och huvudorsaken brukar vara alkoholproblem.
"Gynnar samhället"
De flesta brottstyper kan leda till samhällstjänst men på Åland är ratt- och roderfylleri vanligast samt lindrigare narkotikabrott. Andra typer av brott kan vara ekonomisk brottslighet, ringa misshandel och i sällsynta fall sexualbrott.
Men är det inte plågsamt för brottsoffren att se förövarna gå fria på gatan?
-Jag kan förstå att det kan kännas bittert om förövaren döms till villkorligt eller samhällstjänst. Men det hjälper inte samhället att hämnas en handling. Man måste tänka framåt och hoppas att förövaren får den hjälp den behöver för att återanpassa sig till samhället.
Blir folk verkligen hjälpta av samhällstjänst?
-Många skärper sig genom straffet. Dessutom är det mycket bättre att småbrottslingar jobbar för samhället än att de sitter i fängelse. I fängelset blir de ännu mer avgränsade från samhället och det är lätt att de påverkas negativt av andra fångar. Då är samhällstjänst ofta bättre och billigare för samhället.
 
 
För "Oskar" är samhällstjänsten en tankeställare
-Hade jag hamnat i fängelse hade det känts som att allt var över. Men med samhällstjänsten kan jag behålla mitt jobb, samtidigt som jag får mig en tankeställare.
Det säger "Oskar" som avtjänar 100 timmars samhällstjänst för rattfylleri.
 
Foto: Sebba Södergård
"Oskar" är i 20-årsåldern och heter egentligen något annat. Han har avtjänat halva sitt straff när Ålandstidningen kontaktar honom.
 
Erfarenheten av samhällstjänst är god.
-Visst, först när jag dömdes tänkte jag att det hade varit skönt att ta tjänstledigt i två veckor och bara jobba undan straffet. Men nu tycker jag att det
är bra att upplägget inte är så, säger han.
Han förklarar att när straffet fördelas över en lång period får man också en längre tid att tänka över vad man har gjort.
Kännbar konsekvens
Vad säger du om diskussionen kring att samhällstjänst är ett för milt straff?
-De personer som tycker så vet inte vad det handlar om. Reglerna för hur du får bete dig är strikta. Missköter man sig har de rätt att bura in en. Då arbetar jag hellre och sköter mig än att sitta inne.
-Samtidigt handlar det om vad man är för person och vad man har dömts för.
"Oskar" är dömd två gånger för rattfylleri. Den första gången fick han ett villkorligt fängelsestraff. Då tänkte han att han aldrig skulle göra om det.
-Men sen kom det en situation där jag tänkte att äsch, åker jag fast så får jag väl villkorligt igen.
Det blev inte så. Tingsrätten dömde honom till ovillkorligt fängelse som omvandlades till samhällstjänst.
-Det var en tankeställare som jag behövde. Det sliter att arbeta gratis vid sidan av sitt vanliga jobb. Jag vill inte hamna i den här situationen igen och är väldigt säker på att jag inte kommer att göra om det.
"Fängelse hade varit slutet"
Under kvällar och helger avtjänar "Oskar" sin samhällstjänst. Dagtid sköter han sitt ordinarie jobb, något som hade varit omöjligt om han hade dömts till fängelse.
-Jag blev knäckt över att jag fälldes överhuvudtaget, men hade jag hamnat i fängelse skulle det ha känts som att allting var över.
På vilket sätt över?
-I ett så här litet samhälle går snacket som en löpeld. jag tror det är svårt att få jobb igen om man har suttit i fängelse och svårt att bli accepterad.
Men är samhällstjänst ett tillräckligt straff för rattfylleri?
-För mig personligen har det varit det. Fängelse är väl hårt så länge man inte har skadat någon. Men jag tycker att alla rattfyllerister borde få alkolås installerat. Jag har följt diskussionen om att ta bilen ifrån rattfyllerister, det tycker jag också är en bra idé.

Tone Nordling