Turkiet, och därmed också Ungern, har meddelat att man säger ja till ett svenskt Natomedlemskap och efter ländernas ratificering återstår bara överlämnandet av dokument för att Sverige ska vara en fullvärdig medlem i försvarsalliansen.

Det blir punkten för den gemensamma process som Sverige och Finland påbörjade för lite mer än ett år sedan och starten för ett helt nytt säkerhetsläge i Östersjön. Redan när Finland anslöt i april kastade det om spelplanen, och att Sverige nu gör detsamma stärker enligt Joakim Paasikivi säkerhetsläget ytterligare

– Hela alliansen och Östersjöregionen gynnas av ett svenskt medlemskap. Sverige var den sista osäkra punkten och när vi nu blir en del av Nato ökar förutsägbarheten samtidigt som osäkerheten minskar. Regionen blir säkrare och utrymmet för ryska aggressioner minskar. Det är bra, säger Joakim Paasikivi.

Förutom ett betydligt starkare avskräckningselementet för en rysk aggression i Skandinavien lär det svenska Natomedlemskapet också få en del praktiska konsekvenser.

– En konsekvens kan till exempel vara att den svenska flottan inte längre behöver skydda den svenska kusten på samma sätt, utan i större utsträckning kan användas för att i samarbete med andra länder till exempel eskortera och trygga sjöfarten i Östersjön.

Gemensam planläggning

Samtidigt konstaterar Joakim Paasikivi att de stora skillnaderna är de som inte syns utåt.

– Som till exempel att Sverige nu får en gemensam planläggning kring hur försvaret ska bedrivas. Övningsverksamhet kommer att fortsätta ungefär som tidigare men nu med större internationellt deltagande.

När det gäller Åland säger han att demilitariseringen är besvärlig.

– Det är olyckligt ur ett militärstrategiskt perspektiv även fast situationen inte är farlig i nuläget. Det är alltid så med zoner med särskild status när det finns försvarsförpliktelser. Finland ska försvara Åland men får inte öva där och det gör planeringen mer komplicerad. Våra länders försvar bygger på olika försvarssystem och planläggning och då vill man kunna planera för hur olika områden ska försvaras.

Har Åland någon militärstrategisk betydelse i dag?

– Åland är inte oviktigt men det är inte lika viktigt som förr när vi inte hade vapen med lång räckvidd.

Han välkomnar den juridiska utredningen av det ryska konsulatet i Mariehamn som Utrikesministeriet i Finland påbörjat.

– Konsulatet och avtalet mellan Finland och Sovjetunionen från 1940, som nu ärvts av Ryssland, är en komplicerande faktor där Ryssland har rätt att överraka demilitariseringen och närvara på Åland.

Du hade gärna sett att konsulatet försvann?

Ja, visst. Vi har ju nu med den nya diplomatiska situationen också sett en reducering av diplomatiska representationer och eftersom konsulatets varande hänger ihop med ett avtal som bör ses över tycker jag att det finns skäl att fundera kring om det finns någon anledning att det ska vara kvar.