Ungefär en timme tidigare har larmklockan ringt för Sirkku Stark som är arbetsledare på markavdelningen i stan. Normalt är hennes ansvarsområde stadens grönområden, men på vintern hjälper hon till genom att varannan vecka vara jouransvarig för snöplogningen. Det betyder att hon ska hålla koll på vädret och vid behov kalla in personal för plogning.

Den här natten har det inte kommit jättemycket snö, men tillräckligt för att Sirkku Stark, efter att ha tittat ut genom fönstret vid 03-tiden på morgonen, ska börja ringa in gänget.

Anders Dahlström, som bor i Lemland, är en av de första på plats den här morgonen.

– Vi har en inställelsetid på en timme men jag brukar åka in så fort jag får samtalet. Det är bra att sätta i gång den här tiden så att man får ploga gatorna i fred i några timmar, säger han när Ålandstidningen möter upp honom strax innan klockan fyra på lördagsmorgonen.

Egna distrikt

Arbetsstyrkan som plogar Mariehamn består av 14 personer. Tio är anställda av staden och fyra är privata entreprenörer. Anders Dahlström arbetar vanligen på markavdelningen som ansvarig för stadens gatuskyltar, men på vintern är han en av dem som tilldelas plogningsuppdrag.

– Jag började jobba för Mariehamns stad 2019. Tidigare var jag plogförare i Sverige och plogade en del i Uppsalaområdet, men inte i innerstadsmiljö. Det är lite annorlunda och en hel del parkerade bilar att manövrera runt.

I plogningsstyrkan är alla tilldelade egna fordon och distrikt som de ansvarar för under passet. Vissa kör minilastare, som är perfekta för att ploga gång- och cykelbanor, medan andra bemannar lastbilar med plogblad, som är mer lämpade för plogning av stadens huvudgator. Anders Dahlström hör till de senare.

– Vi kör alltid samma gator och mitt distrikt är alla huvudgator i öst-västlig riktning mellan Tekniska Verken och Lotsgatan.

Snyggt och bra

Den här morgonen ligger snön inte särskilt tjock, men ställvis har den samlats i drivor som mäter flera centimeter.

– När det har kommit riktigt mycket snö brukar jag börja med att ”öppna upp” alla gator, och sedan kör jag igenom dem igen och putsar dem senare på morgonen. När man väl är ute på gatorna vill man förstås göra det så snyggt och bra som möjligt. Det brukar ta sex till åtta timmar att köra igenom ett helt distrikt, och ännu längre än så om vi sedan får i uppdrag att sanda.

Även fast det bara kommit lite snö är det viktigt att gatorna plogas ordentligt, eftersom snö som inte tas bort i ett tidigt skede kan packas ner av trafiken, frysa fast och bli till is. Sirkku Stark berättar att tumregeln för att sätta in plogning är fem centimeter snö.

– Men ofta kallar vi in personal tidigare än så. Huvudlederna och GC-banorna prioriteras alltid först och därefter plogar vi igenom bostadsområdena. Det är viktigt att få bort snön i tid eftersom trafiken annars hinner packa ner den innan vi hinner ploga.

En isskopa

Det är packad snö, i samverkan med trafiken och växlande väderförhållanden, som skapar de vågformade ojämnheter i vägen som varje vinter orsakar irritation bland stadens trafikanter.

– Till den här vintern har vi investerat i en isskopa som är till för att skrapa ner knottrig ojämn yta, men den fungerar bara på packad snö. Fryser det till is funkar den inte och det är svårt att hinna med när vi bara har en isskopa, säger Sirkku Stark.

Om snön hinner frysa till is är en väghyvel det enda som hjälper, och någon sådan finns inte i stadens maskinpark i dag.

– Vi brukar hyra in väghyvel av entreprenör när det finns behov, men den här vintern har vi ännu inte gjort det.