Enligt uppgifter till Ålandstidningen kan det då och då vara knepigt att få folk från frivilliga brandkåren till pågående larm.
Lennart Johansson och Karl Nordlund säger att det ibland kan bli så under vardagar på arbetstid. Kårerna delger redan vid sin kvittering sin aktuella styrka till räddningsledningen som då omgående kan begära olika former av tilläggslarm ifall det behövs.
– Men det handlar inte om att det saknas vilja utan ofta är det så att man faktiskt inte kan till exempel på grund av sitt jobb.
De skulle inte beskriva det som ett stort problem.
– Nej, det är det inte. Kvällar och helger funkar ofta fint. Samhället ser helt enkelt annorlunda ut i dag jämfört med för några årtionden sedan. Många arbetar på en annan ort än de bor, säger Lennart Johansson.
De beskriver många arbetsgivare som flexibla och förstående som släpper iväg dem som är med i frivilliga brandkåren. Det ska dessutom fungera utanför arbetstid med hemförhållanden som till exempel barnpassning.
– Det är lätt att glömma den supporten i kedjan, den är ovärderlig.
– Men ibland kan det vara i princip omöjligt att åka om man på sitt arbete är en länk i en kedja som andra är beroende av, säger de.
Om uppslutningen inte är tillräcklig påkallas nästa frivilliga brandkår.
De säger att a och o är att ha en aktiv rekrytering och juniorverksamhet.
– Man kan också vara medlem i flera kårer, till exempel i kåren på sin hemort och i den kår på orten där man jobbar, säger Lennart Johansson.
Ny räddningsmyndighet på gång
Arbetet med att skapa en ny räddningsmyndighet pågår som bäst. Mariehamns stad har skickat en förfrågan till Jomala om att uppta diskussionen om en räddningsmyndighet där man slutade förra gången.
– Ärendet är i gång och rullar på i positiv och konstruktiv anda. Vi upplever att alla är positiva den här gången och att ingen egentligen är så motsträvig, säger Karl Nordlund.
Hanteringen av större händelser kräver en gemensam myndighet.
– Kraven och dokumentationen nuförtiden i verksamheten är på den nivån att det krävs ett samarbete, säger Lennart Johansson.
De säger att man samarbetade bra under Alfrida och att det senast då blev klart att en synkroniserad ledning behövs.
– Nu kan man förbereda för det, säger Karl Nordlund.
Redan nu stöttar de som är räddningsledare varandra under larmsituationer och samarbetar den vägen.
– Det är också bra om vi gentemot myndigheter i Finland och Sverige kan agera som en enda part. Varken gemene man eller någon myndighet utifrån ska behöva fundera på vilket område de ska kontakta och om de har nått rätt person, säger Karl Nordlund.
