Reaktionerna har varit många på gårdagens artikel om tiggarna från Rumänien. Flera undrar om de inte har fler rättigheter som Eu-medborgare. Och vad händer om de behöver sjukvård?
Tidigare artiklar
Manuella från Rumänien: Vi blev lovade ett bättre liv (4.4.2008; Nyheter)
MARIEHAMN Rumänien räknas som ett fullständigt EU-medlemsland och de har rätt att stanna här på Åland som turister i tre månader, säger Yvonne Asplund, vikarierande biträdande myndighetschef på Arbetsförmedlingen.
När tre månader har gått måste de registrera sig hos polisen.
-Då måste de kunna visa upp att de söker jobb och har en rimlig chans att få jobb. Att studera går också bra, men de måste bevisa att de kan försörja sig på något sätt, säger Asplund.
Avvisning ur landet
Att det fungerar på detta sätt bekräftar även Jaakko Heinilä vid Helsingfors polisdistrikt. Han är en av deltagarna i seminariet om tiggare, som hölls i går i stadshuset i Helsingfors.
- Om de stannar här längre än tre månader måste de göra en så kallad Eu-registrering, vilket gäller för alla Eu-medborgare som bosätter sig i andra Eu-länder.
- Kan de inte göra denna registrering kontaktar vi från polisens sida migrationsverket som tar beslut om avvisning ur landet.
Hållbara lösningar
Enligt Heinilä finns för närvarande kring 30 tiggare i Helsingfors från Rumänien.
- Det är svårt att avgöra på vilken nivå detta är organiserat, säger han. Men det måste ju finnas någon som uppmanar folk att åka till Finland. Problemet är att folk kommer hit och märker att det inte är riktigt som de trott, men då har de inte råd att resa tillbaka.
Under seminariet har man bland annat diskuterat olika lösningar.
-En annorlunda lagstiftning har dykt upp på bordet, men jag personligen tror inte på att ge böter till tiggare är någon vidare bra idé. Vi har bildat en arbetsgrupp som ska försöka ta fram mer hållbara lösningar, säger Jaakko Heinilä.
-Men egentligen är detta inte så stort problem ännu. Och jag vet inte ens om jag vill kalla det ett problem, mer ett fenomen. Det är först om vi får hundratals med tiggare och uteliggare på våra gator och torg som vi kan kalla det ett problem.
Vad tycker du? Ska man ge pengar till tiggare?
- Inte direkt. Kanske kan man istället ge pengarna till någon organisation som kan stöda dem på ett annat sätt, säger Heinilä.
Hjälp från sjukhuset
Socialnämnden i Mariehamns ordförande Harriet Lindeman tycker det är ofattbart och tragiskt att vi nu har tiggande människor även på Åland.
-Som medmänniska känns det väldigt jobbigt. Det värsta är att man inte riktigt vet vad man ska ta sig till, säger hon.
-Men som EU-medlemmar har de ju rätt att söka jobb och rätt till nödvändig hälsovård om de vill. Jag tänker på kvinnan som är gravid. Hon borde kunna få hjälp på sjukhuset, säger Lindeman.
Har Mariehamn som stad ett ansvar?
-Nej, inte formellt, eftersom de inte är med i vårt system. Men visst kommer en diskussion att föras informellt. Det här är ju svåra frågor. Vi får följa med hur det här utvecklar sig.
Ålandstidningen
