Efter att Oliver Westerlund nekats dispens för sjötjänst har Transport- och kommunikationsverket Traficom fått kritik från flera olika håll. Trots att sjömansläkaren bedömt honom som lämplig att arbeta i maskintjänst, nekades han sjötjänstintyg – med hänvisning till en sex år gammal adhd-utredning. Nu svarar Traficoms sjöfartsdirektör Sanna Sonninen på kritiken.

Varför räcker inte sjömansläkarens bedömning av Oliver?

– När det finns medicinska frågor inhämtar vi alltid ett utlåtande från Arbetshälsoinstitutet. Det är deras sakkunniga som gör den medicinska bedömningen, inte vi på Traficom. Vår roll är att fatta beslut baserat på deras expertutlåtande, och det är mycket ovanligt att vi går emot deras rekommendationer.

Traficom har möjlighet att göra en egen bedömning. Varför väljer ni att strikt följa Arbetshälsoinstitutets utlåtande?

– Vi måste säkerställa att alla sjömän uppfyller de internationella säkerhetskraven. Vi som inte är läkare litar på de sakkunniga som har medicinsk expertis när det kommer till att göra en aktuell bedömning.

Sjömansläkaren har ju redan gjort en aktuell medicinsk bedömning. Är inte det expertis nog?

– Sjömansläkaren gör en första bedömning, men när det finns särskilda hälsotillstånd går ärendet vidare till Arbetshälsoinstitutet. De har i uppgift att se till helhetsbilden och bedöma om personen kan arbeta i en sjöfartsmiljö där man kan utsättas för extrem stress, sömnbrist och höga krav på reaktionsförmåga.

Men sjömansläkaren, som är insatt i sjöfartens krav, har redan bedömt att Oliver klarar det. Vad är det i hans bedömning som gör att ni inte litar på den?

– Vi måste ta hänsyn till alla faktorer, och det är Arbetshälsoinstitutets expertis som avgör om det finns risker.

Hur kan det då komma sig att vissa ungdomar med adhd får sjötjänstintyg medan Oliver nekas?

– Jag kan inte uttala mig om enskilda fall, men jag skulle bli mycket förvånad om två identiska fall behandlades olika. Troligtvis har det funnits individuella skillnader i deras medicinska dokumentation.

Sanna Sonninen säger att Traficom inte kan säga hur många med adhd som fått sjötjänstintyg.

– Nej, vi för ingen sådan statistik. Vi registrerar inte diagnoser i våra beslut. Däremot behandlade vi totalt 467 dispensansökningar förra året (2024). Av dessa beviljades 315, medan 80 fick avslag. Övriga antingen avbröt sin ansökan eller har ärenden som fortfarande är under handläggning.

Varför vägdes Olivers adhd in när ansökan endast gällde hans färgseende?

– Vi har en skyldighet att bedöma den totala funktionsförmågan, inte bara det specifika hälsoproblem som ansökan gäller. Om det i dokumentationen finns information om ytterligare hälsotillstånd som kan påverka arbetsförmågan, måste detta tas i beaktande.

Familjen hade ingen aning om att adhd:n ens skulle prövas, ska det verkligen gå till så här?

– Vi måste bedöma alla faktorer som påverkar en persons arbetsförmåga.

Varför användes en utredning från 2019 i stället för det aktuella intyget från 2024 som visar att Oliver fungerar väl?

– Vi utgår från den information som finns tillgänglig i ansökan. Jag kan inte uttala mig om varför Arbetshälsoinstitutet gjorde sin bedömning, men deras läkare tittar på helheten och följer de riktlinjer som Social- och hälsovårdsministeriet har satt upp.

Hur kan en utredning från när Oliver var tio år väga tyngre än en aktuell medicinsk bedömning?

– Det måste Arbetshälsoinstitutet svara på.

Hur ser du på kritiken från överläkaren vid ÅHS barn- och ungdomsklinik, som säger att Traficoms beslut är godtyckliga och inkonsekventa?

– Vi följer de regler och processer som är fastställda i lag. Jag kan förstå att det ser märkligt ut för en utomstående, men det är ett system byggt på expertbedömningar, inte godtycke.

Om det nu är så tydligt, varför upplever så många att bedömningarna är oklara?

– Det är en fråga för Social- och hälsovårdsministeriet. De ansvarar för regelverket, och om det finns behov av tydligare riktlinjer bör det diskuteras där.

Kan ni tänka er att se över Olivers fall?

– Jag är säker på att man redan har tittat på det noggrant.

Vad ska Oliver göra nu?

– Han har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket han redan har gjort. Vi har en rättssäker process i Finland, och om det finns anledning att ifrågasätta beslutet kommer det att prövas vidare.

Men han har vänt sig till domstol eftersom man inte upplever att Traficom och Arbetshälsoinstitutet har gett några riktiga svar. Kan du förstå familjens frustration?

– Självklart. Det är en tragisk situation, och jag förstår att det känns orättvist. Men vi måste också tänka på sjösäkerheten och att vi har ett system att följa.

Ålandstidningen har tidigare varit i kontakt med Arbetshälsoinstitutets direktör Eva Helaskoski, som sade att bedömningarna baseras på internationella riktlinjer och en helhetsbedömning av individens hälsotillstånd. Hon framhöll också att sjötjänst kräver stabil funktionsförmåga, även utan medicinering (ÅT den 11 februari).