De åländska politikerna är skeptiska till att reglera ett utökat EU-inflytande i ett "Ålandsdokument".
-Ett avtal som kan brytas ensidigt är inte tillfredsställande när det gäller så här viktiga frågor, säger Johan Ehn (fs).
POLITIK En rundringning till de åländska partiordförandena visar att de flesta inte är redo att släppa Lissabonfördraget som påtryckningsmedel i förhandlingarna om mer EU-inflytande.
Den finländska regeringens Ålandsminister Astrid Thors (sfp) sa visserligen under sitt Ålandsbesök i måndags att regeringen anser att en åländsk talerätt vid EG-domstolen ska skrivas in i självstyrelselagen. Men de åländska kraven på en plats i Europaparlamentet, deltagande i EU:s ministerråd och en röst i den så kallade subsidiaritetskontrollen vill regeringen reglera i ett "Ålandsdokument".
-Ett principbeslut som regeringen förbinder sig till och där vi ser till att de åländska synpunkterna hörs, förklarade Astrid Thors under presskonferensen i måndags.
"Inget nytt"
Flera av de partiordföranden Ålandstidningen talar med anser att ett sådant dokument inte skulle vara tillräckligt starkt i rättsligt avseende.
-Alla fyra inflytandefrågor ska finnas med för att vi ska vara nöjda. Och ändringarna ska in i självstyrelselagen. De får inte göras med ett praktiskt beslut som regeringen fattar och som kan sägas upp när man så tycker, säger Gun-Mari Lindholm (ob).
Hon tycker att dokumentet som Astrid Thors beskriver låter som en nedteckning av det läge som redan råder.
-Att kalla det för nytt och historiskt är att föra folk bakom ljuset, säger hon.
Anders Eriksson (åf) tycker inte heller att det är tillräckligt med ett principdokument. Han vill inte omfatta Lissabonfördraget om inte inflytandefrågorna regleras på ett bättre sätt.
-Det här låter som det vanliga spelet, säger han.
"Fagra löften"
Barbro Sundback (s) framhåller att det är bra om talerätten regleras i självstyrelselagen, men att två frågor kvarstår:
1. Hur ska talerätten formuleras?
2. Har regeringen verkligen Finlands riksdag bakom sig?
-Det här är bara fagra löften än så länge. Det Astrid Thors sa i går har vi hört tidigare. Först när riksdagen fattat sitt beslut vet vi hur det blir.
Själv säger hon sig inte ännu vara beredd att samtycka till Lissabonfördraget.
-Det har sedan länge varit sagt att det ska finnas en paketlösning på inflytandefrågorna, säger Barbro Sundback.
Vill förhandla mer
Johan Ehn (fs) kallar Astrid Thors besked ett steg i rätt riktning.
-Men det här med ett principdokumet känns lite skakigt. Ett avtal som kan brytas ensidigt är inte tillfredsställande när det gäller så här viktiga frågor.
Han säger att det finns en hel del kvar att förhandla om och hitta lösningar på.
-I det här läget kan jag fortfarande inte säga ja till Lissabonfördraget. Men det finns tid kvar att förhandla om det här. Fördraget har problem i Irland och även Danmark har bromsat ner processen. Vi ska använda oss av den tid som finns, säger Johan Ehn.
En liknande strategi förespråkar även Anders Eriksson:
-Det smidigaste är att låta fördraget ligga, säger han inför lagtingets arbete i höst.
Innehållet viktigast
Veronica Thörnroos (c) betonar liksom Johan Ehn att förhandlingarna om ett ökat EU-inflytande fortfarande pågår.
-Det här är ett bra steg på vägen. Men jag är inte säker på att det är tillräckligt för att godkänna Lissabonfördraget. Rent spontant känns det inte tillräckligt, men vi måste studera förslaget noggrant.
Raija-Liisa Eklöw, liberalernas andra viceordförande, vill även hon först se vad hela inflytandepaketet innehåller innan hon ger klara besked om Lissabonfördraget.
-Det viktigaste är att få så starka löften som möjligt för framtiden.
Däremot måste löftena inte nödvändigtvis göras genom ändringar av självstyrelselagen, anser hon.
-Det räcker med tillräckliga löften från regeringen.

Ålandstidningen