Det är inte ens ett år sedan OX2 som första bolag meddelade att man tillsammans med Ålandsbankens fondbolag har planer på havsbaserad vindkraft söder om Åland. Sedan dess har ytterligare två aktörer offentligt gett sig in i leken, och ett flertal därtill i dialog med landskapsregeringen visat inledande intresse.
Av de tre aktörer som öppet aviserat sitt intresse har två redan etablerat organisationer på Åland, och bägge är i startgroparna med inledande utredningar av havsområdena.
Det har med andra ord gått snabbt sedan landskapsregeringen hösten 2020 meddelade att man sett ut flera havsområden för havsbaserad vindkraft, och ännu snabbare ska det gå om man lyssnar på vindkraftsbolagen tror sig kunna producera el på åländskt sjöterritorium redan 2030.
Många gigawatt
Totalt finns det, oberoende av varandra, just nu planer på närmare tusen vindkraftverk i åländskt sjöterritorium. OX2 har exempelvis planer på cirka 360 turbiner både norr och söder om Åland. Per park handlar det om en toppeffekt på 4–5 gigawatt och en förväntad årlig kapacitet på cirka 20 terawattimmar. Tillsammans skulle parkerna kunna producera 40 terawattimmar per år, vilket motsvarar ungefär hälften av hela Finlands årsförbrukning.
Att koppla upp så mycket effekt skulle i dag kräva omfattande utbyggnader av transmissionsnätet. Genomförandet av de åländska projekten hänger därför mycket ihop med Svenska kraftnäts och Fingrids arbete – och just nu tyder väldigt lite på att de kan hålla samma tempo som vindkraftsbolagen.
I Sverige har den svenska regeringen sedan i fjol gett Svenska kraftnät i uppdrag att börja genomföra förberedande arbete för utbyggnad av transmissionsnätet i svenskt sjöterritorium. Prognosen är att de första anslutningspunkterna med en överföringskapacitet på 1,4-2,0 gigawatt ska vara klara 2029-2032. Då handlar det om prioriterade områden i Skåne, Halland och längs Sveriges sydöstra kust.
Långtgående planer
Några planer på anslutningspunkter i Ålands närområde finns över huvud taget inte med i Svenska kraftnäts första utlysningsomgång. Den geografiskt närmast belägna anslutningspunkten planeras i Södra Bottenhavet och beräknas tidigast vara klar 2033.
Martin Ranlöf som är områdesansvarig nätplanerare för havsbaserad vindkraft vid Svenska kraftnät säger att det totalt handlar om sex platser som pekats ut som prioriterade i den första utlysningsomgången.
– Vi är väl medvetna om det stora intresset på Åland och har långsiktiga planer på hur man skulle kunna knyta delar av det till det svenska transmissionsnätet, men det är inte ett prioriterat område just nu.
En havsbaserad anslutningspunkt är i praktiken en plattform till vilken kablar från en vindkraftspark ansluts. Plattformen kopplas sedan samman med en landstation med en eller flera sjökablar.
– För att en nätanslutning ens ska komma på fråga måste vi anvisa en aktör till en anslutningspunkt och där är vi inte ännu. Det finns konceptuella tankar men ingen har ännu anvisats till en punkt.
Kan bygga själv
Från Svenska kraftnät finns det i nuläget alltså inte några planer på havsbaserade anslutningspunkter kring Åland förrän tidigast 2035. Och vad gäller prognosen kring klara anslutningspunkter i södra Sverige till 2029 har bland annat det svenska statliga energibolaget Vattenfall, som har planer på flera havsbaserade parker, uttryckt en oro kring att det kan komma att ta längre tid än så – något som i förlängningen kan hota genomförandet av deras projekt.
För att skynda på processen har en del aktörer aviserat att man är beredda att själva ta på sig både arbete och kostnader för att få ansluta sig till elnätet. OX2 är en av dessa.
– Vad gäller olika aktörers utfästelser om vad som är lönsamt kan jag bara konstatera att det finns olika uppfattningar. Vissa anser inte att det bär sig och vill att vi ska investera och bygga en punkt som de kan ansluta sig till. Men det kommer att ta tid.
Men det är möjligt för en aktör att bygga in sig själv i nätet?
– Ja, om de ser en affär i att bygga en kabel till Sverige. Men då vill vi anvisa dem till en lämplig anslutningspunkt.
Nya ledningar
Men att ansluta en vindkraftspark med en toppeffekt på 5 gigawatt görs inte över natten. Elnätet har begränsningar och som läget ser ut i dag säger Martin Ranlöf att man i Roslagsområdet möjligen kunde ta emot effekt från en mindre park.
– Men pratar vi om de storlekar som planeras på Åland måste vi bygga nya ledningar.
Några sådana planer på nätförstärkningar i Roslagen finns inte i dag, och lär inte heller bli aktuella förrän man får förfrågan från tillståndsgiven vindkraft på Åland, vilket i sig ligger flera år fram i tiden.
– Då är vi skyldiga att handlägga det ärendet och måste då beakta eventuella andra förfrågningar om anslutning i samma område.
Och hur länge skulle det sedan ta att få nödvändiga transmissionsnätledningar på plats?
– En större transmissionsnätsledning i Sverige tar i dag 10–12 år att få på plats, där de största ledtiderna finns i själva tillståndsprövningen.
Forsmarks kärnkraftverk
När Svenska kraftnät i dag bygger ut sitt transmissionsnät görs det vanligen med 400 kV-luftledningar. Enligt Martin Ranlöf behöver alla utbyggnader av elnätet utredas noggrant för att kunna integreras på ett bra sätt. Men som en ytlig jämförelse kan konstateras att kärnkraftverken i Forsmark, som har en total installerad effekt på cirka 3,2 gigawatt, i dag är uppkopplade mot fyra olika 400 kV-ledningar. Dessutom löper likströmskabeln Fenno-Skan från området till Raumo i Finland.
En annan sak som kan påverka är den politiska situationen i Sverige, där högersidan som gick segrande i valet för två veckor sedan varit tydliga att med att man framöver vill se satsningar på kärnkraft i södra Sverige.
– Regeringen utfärdar varje år ett regeringsbrev till Svenska kraftnät. Det färgas förstås av vilken regering som har makten. Det är klart att regeringsbrevet kommer att se annorlunda ut om vi får ett maktskifte, säger Martin Ranlöf.
Flera 400 kV-ledningar
Jussi Jyrinsalo som är direktör för stamnätsplaneringen i det finländska nätbolaget Fingrid säger att det i dag inte finns planer på att bygga ut transmissionsnätet till havs. Det tioåriga investeringsprogram som Fingrid för närvarande jobbar med är koncentrerat till att förstärka nätet för landbaserad vindkraft.
– Men nästa steg, ett antal år i framtiden, är troligtvis också konkreta projekt till havs.
Vad gäller det finländska transmissionsnätets förmåga att ta emot effekt från en större havsbaserad vindkraftspark säger han att det ligger många år i framtiden.
– När man pratar om havsbaserad vindkraft är eleffekterna väldigt stora. I praktiken ska man koppla flera gigawatt till en enskild punkt i nätet. Det är så mycket att man behöver flera 400 kV-ledningar ut ur en sådan punkt och det tar 7–8 år att bygga en sådan ledning i Finland, vilket betyder att man behöver börja planera ungefär tio år tidigare för att ha allt klart för anslutning. Vid ett sådant scenario skulle kunden också behöva förpliktiga sig att på något sätt realisera anslutningen, eftersom man bygger och reserverar en hel del nätkapacitet för en enskild aktör. Modeller för hur det skulle genomföras finns inte i dag, säger Jussi Jyrinsalo.
Han menar att det är lättare att knyta upp landbaserade vindkraftsparker till nätet eftersom det ofta finns flera mindre aktörer nära varandra.
– Då kan man börja bygga nödvändiga ledningar tidigare utan någon större risk för att de i slutändan skulle bli outnyttjade.
Under lång tid
På sikt ser Jussi Jyrinsalo ändå det som troligt att havsbaserad vindkraft på Åland kommer att kopplas upp mot det svenska och det finländska transmissionsnätet.
– Men igen, våra två nutida sjökablar till Sverige har en kapacitet på 1,2 gigawatt. Så det betyder många nya sjökablar och landbaserade ledningar för att koppla upp den effekt det pratas om. Det är något som måste ske etappvis under en längre period.
Hur lång period?
– Jag tror att en storskalig inkoppling av sjöledningar till det finländska transmissionsnätet tar 15-20 år att få på plats.
