Så länge barnen Charlie Söderström, 9 och Ludvig Söderström 7, gick på dagis var läget förhållandevis lugnt. Då var kommunen skyldig att ordna tillsyn för barnen under lov och andra klämdagar. Så även om vardagen ibland kunde vara tuff för familjen i och med Ludvigs adhd så visste man att han var under uppsyn under de lov som föräldrarna var tvungna att jobba.

– Ludvig medicinerar för sin adhd. Han har ett humör utan dess like och när han går in i det vi kallar fysisk affekt är det svårt att orka hålla honom för att han inte ska skada sig själv eller kasta saker. Det är knappt så jag orkar hålla honom, säger Jenny Söderström.

Nu i sommar tvingas Magnus och Jenny, som många andra utan stödnätverk, att dela upp sina semestrar för att kunna täcka upp så mycket som möjligt av barnens sommarlov. Många åländska kommuner erbjuder fritidshems verksamhet under skollov, men inte Hammarland. Jennys föräldrar bor i Sverige och även om barnens farföräldrar bor i närheten av familjen så är det långt ifrån en självklar lösning.

– Men de är äldre och blir handfallna och vet inte riktigt hur de ska göra om Ludvig får ett utbrott medan han är hos dem. Ludvig går iväg när han blir arg och han får tunnelseende plus att han inte har något som helst konsekvenstänk. Om han är för sig själv kan han plötsligt få för sig att tända en brasa, sätta på spisen eller tända ljus.

Avslag

I skolan och på fritidshemmet har Ludvig assistent. Nu är Jenny och Magnus Söderström mycket oroliga för hur sommaren ska gå.

– Vi vet verkligen inte hur vi ska lösa det här. Vi har testat allt känns det som, men det blir bara nej överallt, säger Jenny Söderström.

När hennes och Magnus fyra veckors semester är slut finns det fortfarande elva dagar som de inte kan täcka upp för.

– Vi har ansökt hos kommunen och blev hänvisade till utbildningsnämnden så vi gjorde en formell ansökan som vi fick avslag på. Enligt lag är kommunen inte skyldig att erbjuda fritidshemsverksamhet de dagar det inte är någon skola. Det är inte första gången vi ansökt och fått avslag, det gäller alla lovdagar och alla de dagar som är så kallade klämdagar och planeringsdagar. Jag vet inte hur andra familjer gör men våra semesterdagar räcker inte till alla lediga dagar från skolan. Vi ansökte även om dispens att få ha Ludvig på dagis i stället under de dagar som vi inte kan täcka upp för då han de facto har en diagnos men fick förstås avslag på det också. Dagis har inte möjlighet att ta emot honom, och på sätt och vis förstår jag dem.

Familjen har också vänt sig till landskapsregeringen som hänvisade dem vidare till Kommunernas socialtjänst, KST.

– Vi fick avslag även där då vår Ludvig anses ha ett åldersadekvat behov av tillsyn i sommar. Det vill säga att hans behov av tillsyn beror inte på att han har adhd utan på hans ringa ålder. Därför varken kan eller vill KST hjälpa oss. Som det ser ut i nuläget så har vi inget annat val än att lämna våra söner hemma ensamma och lämna nioåringen med ett ansvar han inte är mogen för eller ska behöva ta, någonsin. Jag har påpekat detta ett flertal gånger bland annat för KST och också talat om att vi kommer att lämna dem och att vi då inte kommer att se någon annan utväg än att anmäla oss själva till barnskyddet. Då sa de på KST att man inte skulle ta en sådan anmälan på allvar då de vet om att vi försökt ordna med tillsyn.

Flytta?

Jenny Söderström säger att hon skällt, tjatat och gråtit.

– Vi har funderat om vi måste flytta. Men det känns inte rimligt. Vi trivs ju här och i vårt hus, säger Magnus Söderström.

Han säger att de vet om flera andra familjer som har samma problem.

– Jag vet att flera stycken har frågat men de lägger ned då de får till svar att kommunen inte är skyldig att ordna det. Då lyckas de väl lösa det. Men skulle det finnas är jag säker på att fler än vi skulle utnyttja det. Och det är inte så att vi tycker att kommunen gratis skulle ge oss den här möjligheten, utan vi skulle förstås betala för oss, säger Magnus Söderström.

– Vi vet att det här inte är ett problem i bland annat Mariehamn, Jomala och Lemland. Hur kan det vara så stor skillnad mellan kommunerna, säger Jenny Söderström.

De säger att det verkar som att Hammarland inte är en särskilt barnvänlig kommun.

– Men man vill nog gärna ha inflyttning hit. Ett lågt skattöre är ingenting värt för en barnfamilj som det är nu. Det är så tråkigt att vi måste göra oss så besvärliga, men vi ser ingen annan utväg.