Inget ersätter till fullo den beprövade metoden dykning när havsområden och miljön under vattenytan ska kartläggas. Men med teknikens hjälp behöver dykare numera inte ta sig ner på djupet lika ofta.

– Jobbet att kartlägga under vattnet har sina utmaningar, det är mycket svårare än att exempelvis undersöka en skog, säger Tony Cederberg.

Nytt vid stationen för i år är att man testar en undervattensdrönare som filmar, fotograferar, gör temperaturmätningar och ger exakta koordinater på de undersökta områdena. 

– Tidigare har det varit svårt att positionera exakt i och med att gps inte fungerar så bra under vattnet, säger han.

Husö biologiska station använder också flygande drönare för att kartlägga grunda havsvikar och flador uppifrån.

Firar jubileum i höst

Sedan 1961 samarbetar Åbo Akademis Husö biologiska station med Ålands landskapsregering och firar således 60-årsjubileum i år. Om coronaläget så tillåter, ska jubileet uppmärksammas i september.

– Vi tänker oss en workshop och ett informationstillfälle med inbjudna ministrar och andra gäster, säger Tony Cederberg på Husö biologiska station.

I år jobbar forskare med ett flertal olika projekt på uppdrag av landskapsregeringen. Tony Cederberg lyfter fram några av dem som ligger honom nära hjärtat.

– Vi ser bland annat på hur vi bättre kan övervaka undervattensmiljöerna i våra kustvatten.

Det görs på distans med en stor mängd befintlig data från de senaste tio åren. Målsättningen med projektet är att kunna peka ut skyddsvärda områden.

Internationellt samarbete

Tony Cederberg lyfter också fram ett projekt där två hitresta tyska studeranden forskar kring effekten av nattligt artificiellt ljus på betande bottendjur. 

– Till exempel vill vi veta om den relativt ljusa färjhamnen i Mariehamn har någon effekt på betande bottendjurs födokällor.

Skulle de visa sig störas av det konstgjorda nattliga ljuset kan följderna, enligt Tony Cederberg, vara potentiellt allvarliga.

– Om tången täcks av små alger klarar den sig inte.

Liknande studier görs i bland annat Malaysia, Kroatien, Japan, Spanien och på Madeira, och forskarna har ett internationellt utbyte av fynd och resultat.

– Vi behöver samarbeta mera inom vetenskapsvärlden, därför är den här typen av internationellt utbyte värdefullt.

Färre fiskar i sjöar

Forskare från stationen provfiskar också i kartläggningssyfte i Vargsundet och Markusbölefjärden, allt i enlighet med EU:s vattendirektiv.

Vad kan man säga på ett generellt plan om fiskbeståndet och dess mående i åländska sjöar?

– Det varierar lite, men det ser bra ut i de flesta sjöar. I just Vargsundet noterade vi dock i år färre fiskar än tidigare, men det kan också ha en förklaring i den extremt varma sommaren.

För att få så enhetliga förutsättningar, och så representativa bilder av fiskbeståndet som möjligt använder man sig av en europeisk standard för provfiske. Näten är alltid 35 meter långa och en och en halv meter höga samt uppdelade i paneler med maskstorlekar från fem upp till 55 millimeter. Dessutom sätts de på samma koordinater varje gång.

Tony Cederbergs passion för Ålands sjöar, havsvikar, vattenlevande djur och växter är slående. Han talar gärna och länge om makrofyter, molekylärbiologi, bottensediment och kransalger samt deras påverkan på varandra.

– Men vi får säkert orsak att återkomma till flera resultat framöver, säger han med ett skratt.

Avslutningsvis, hur har den osedvanligt varma sommaren påverkat de åländska vattnen i år?

– Den har haft en påverkan, helt klart. Men som tur är har vi inte sett så mycket cyanobakterier i och med att värmen kom tidigt. Däremot har vi noterat en stor mängd flytande trådformiga alger. Värmen påverkar också fisk, framför allt då kallvattensarter som lax och torsk som vill ha under 20 grader i vattnet.

– Jag brukar jämföra kallvattensfisk i varmt vatten med att vi skulle bestiga ett högt berg samtidigt som vi har feber.