Nästan var tredje tjej i yrkesgymnasiet uppger i den omfattande undersökningen att de har känt medelsvår eller svår ångest under de senaste två veckorna. I lyceet har var fjärde tjej känt samma sak och i högstadiet, klass 8 och 9, uppger drygt var femte flicka att hon känt ångest de senaste två veckorna. Pojkarnas siffor ligger på mellan fem och tio procent, där siffran är högst i klass 8 och 9.– Det är ett bekymmer att så många flickor känner ångest. Vi kommer att genomföra en kartläggning för att se över unga flickors hälsa. Det finns budgeterat 350.000 euro för det här, säger socialminister Wille Valve (MSÅ).Det är inte bara frågan om ångest som visar att det finns en problematik runt hälsan hos flickor. På frågan om eleven har känt oro över sitt humör det senaste året svarar 60 procent av tjejerna på lyceet ja. Motsvarande siffra för killarna är 8,6 procent.Även i yrkesgymnasiet och bland högstadieelever är siffrorna höga för flickor och markant lägre för pojkar.Sedan undersökningen 2013 har elevernas uppfattning om sitt hälsotillstånd blivit sämre. 2013 uppgav 19,4 procent av eleverna i lyceet att de upplevde sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt, nu är siffran uppe i 28,3 procent. Siffran i yrkesgymnasiet är knappt 35 procent, men här var siffran hög redan 2013, då drygt 28 procent. Även i klass 8 och 9 stiger siffran något, från 22,5 till 25,2 procent. Även när det gäller hälsotillståndet är siffrorna högre på Åland än i Finland.Ingen tillgång till psykologFramför allt är det ett par saker i undersökningen som oroar, menar landskapet. Förutom att så många flickor uppger att de känner ångest så uppger också många att de har svårighet att få hjälp när de behöver det.I grundskolan, klass 8 och 9, säger 55 procent av eleverna att de inte har fått hjälp av skolpsykologen fast de skulle ha behövt det. I lyceet är siffran knappt 44 procent och i yrkesgymnasiet drygt 47 procent.Även när det gäller skolhälsovårdaren säger eleverna att de inte har fått hjälp fast de skulle ha behövt. Sifforna är lägre, i lyceet och yrkesgymnasiet uppger cirka 20 procent att de inte har fått hjälp och bland högstadieeleverna uppger 35 procent att de hade behövt få hjälp av skolhälsovårdaren. Men det är alltså framför allt hjälp av en skolpsykolog som efterfrågas.– Vi behöver göra något. Det kan hända att vi behöver stärka den här biten. Vi har inlett en kommunikation med ÅHS. Vi behöver titta på om vi ska inrätta en primärvårdspsykiatri, säger Wille Valve.– Det borde finnas med i nästa budget och vi bör vara färdiga inom den här mandatperioden.– Skolorna och kommunerna har lyft den här frågan och landskapsregeringen har gett södra Åland i uppgift att ta fram en utredning för hur man ska kunna samordna skolpsykiatrin. Den borde bli klar under vintern, säger Elisabeth Storfors, byråchef på utbildnings- och kulturbyrån.Enligt Wille Valve överväger regeringen också att se över om det går att underlätta för svenska psykiatristudenter att göra sin tjänstgöring på Åland.– Det är inte omöjligt att vi tar upp det här i gränshindersrådet via Nordiska ministerrådet.”Höga krav”60 procent av flickorna uppger att de känner sig viktiga.– Då kan man undra hur det kommer sig att 40 procent inte känner sig viktiga. Vi har funderat mycket på det här, säger Ulla-Liisa Latvala.– Pressen från samhället är stor på flickor. De jämför sig nog ofta och det är höga krav som ställs, säger utbildningsminister Tony Asumaa (Lib).Undersökningen Hälsa i skola innehåller 402 frågor som eleverna ska svara på. Den genomförs vartannat år.
Allt fler håller sig nyktra– och rökningen minskarI årskurs 8 och 9 och i lyceet håller sig fler nyktra än i resten av Finland. Det är bara i en jämförelse mellan olika yrkesgymnasier som man är mer nykter i Finland än på Åland. Men siffrorna blir allt bättre, allt fler håller sig nyktra både på Åland och i Finland.Samtidigt använder allt fler alkohol varje vecka. I yrkesgymnasiet uppger knappt var fjärde person att de dricker alkohol varje vecka. I lyceet uppgav knappt fem procent år 2013 att de drack alkohol varje vecka. Nu är siffran drygt 12 procent.– Att nykterhetstrenden håller i sig och ökar är positivt. Våra unga tar efter de vuxna, man super sig inte redlös längre, inte på samma sätt som förut. Det är nog så att det är mera på modet att ta ett glas vin, om man är över 18. Allt fler dricker måttfullt, säger social- och hälsominister Wille Valve (MSÅ).Rökningen går stadigt nedåt både i högstadiet och vid lyceet och på yrkesgymnasiet. Däremot ökar snusningen, vilket är en trend som kan ses i hela Finland, uppger landskapsregeringen. (pd)
Yngre elever medför första gångenFör första gången genomfördes undersökningen även bland elever i klass 4 och 5. Eleverna har fått fylla i svaren gemensamt med sina föräldrar.När det gäller skolgången uppger dessa elever i högre grad än i resten av Finland att de trivs med sina klasskamrater, att de känner skolmotivation, att de känner sig som en viktig del av skolgemenskapen samt att de upplever att lärarna är intresserade av hur det går för eleven.– Det man kan se är att dessa elever trivs i klassen, säger Ulla-Liisa Latvala, specialsakkunnig på landskapet.Däremot upplever även de yngre eleverna i högre utsträckning än i resten av landet sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller sämre. En större andel känner sig också ensamma på rasterna, det gäller i ungefär samma grad flickor och pojkar.Dessutom uppger drygt 8 procent att de har samtalssvårigheter med sina föräldrar. Detta gäller framför allt pojkar, där knappt 12 procent säger att de har svårt att samtala med sina föräldrar. För flickorna är siffran drygt 5 procent. För Finland som helhet är den genomsnittliga siffran drygt 2 procent. (pd)

Petra Dahlgren