Åbo hovrätt friade i juli förra året Jens-Erik Budd från anklagelserna om tagande av muta alternativt mutförseelse. Samtidigt dömdes en ung kvinna till fyra månaders villkorligt fängelse för falsk angivelse. I går tog Högsta domstolen i Helsingfors upp ärendet. På plats i domstolen, förutom Jens-Erik Budd och hans advokat Tom Gustafsson, var också statsåklagare Christer Lundström och den 22-åriga kvinna som är part i samma mål, samt hennes biträde Pontus Lindberg.
Rättens ordförande, justitieråd Gustav Bygglin, inledde huvudförhandlingen med att säga att Högsta domstolens sammankomst fungerar som ett komplement till den tidigare förhandlingen. För att göra en ny straffrättslig bedömning går man därför inte igenom all skriftlig bevisning under förhandlingen – utan fokuserar på att ta emot muntlig bevisning.
Friades i hovrätten
Ärendet tar sin grund i den händelse som ska ha inträffat på Arkens nattklubb midsommarnatten 2015. Jens-Erik Budd ska då ha träffat en kvinna som var svarande i ett mål där han själv var åklagare. Budd och kvinnan ska senare under kvällen ha begett sig hem till Budds bostad där situationen blivit mera intim – frivilligt oralsex enligt Budd, ofrivilliga smekningar enligt kvinnan. Kvinnan anmäler senare Budd för tvingande till sexuell handling. Budd nekar.
I december 2015 åtalas Jens-Erik Budd för tagande av muta och kvinnan för givande av muta samt falsk anklagelse. Huvudförhandlingen hålls i Åbo hovrätt i juni 2016 och en månad senare faller domen. Budd frias på samtliga punkter och kvinnan döms till fyra månaders villkorligt fängelse för falsk angivelse.
Några veckor senare anför statsåklagare Christer Lundström till den del där Åbo hovrätt förkastat hans åtal ett besvär. Han menar att man i hovrätten återgett händelseförloppet rätt. Men att Budd spelat en klart aktivare roll än det hovrättens dom säger och att domen därför bör prövas i Högsta domstolen.
Historierna går isär
Under torsdagens sammanträde i Högsta domstolen går historierna, likt i hovrätten, isär på många ställen. Enligt Budd har kvinnan under kvällen börjat göra närmanden, något som gjort honom obekväm. Denna version stöds också av flera vittnen.
– Hon kom fram till mig och började flörta på Arken. När vi sedan bestämde oss för att gå hem till mig var det i samförstånd. Jag frågade henne uttryckligen om vi skulle gå till mig eller till en annan efterfest.
På en övervakningsfilm kan man däremot se hur kvinnan vid två tillfällen avlägsnar sig från Budd, varvid han följer efter. Enligt kvinnan var hon helt ovetande om vart de två var på väg.
– När vi kom in i vardagsrummet förstod jag att ingen var där. Så jag frågade honom och han sade att vi skulle ha en efterfest hemma hos honom i stället.
Därefter skiljer sig parternas utsagor på nästan alla punkter.
Sammanhängande faktorer
När statsåklagare Christer Lundström pläderar inför Högsta domstolen konstaterar han att man oavsett vad som hände efter att duon stigit in genom Budds dörr bör fråga sig om det är lämpligt att en åklagare agerar som Budd gjort.
– Att som åklagare börja diskutera ett anhängigt mål med en part på fritiden är inte lämpligt och att därefter gå hem med samma person är det definitivt inte. Speciellt inte med tanke på åldersskillnaden och att kvinnan i fråga hade en sambo. Enligt min uppfattning kan de sexuella aktiviteterna dessutom uppfattas som en förmån.
Från försvarets håll menar man i stället att kvinnan velat sätta dit honom. Något hovrättens dom stöder. Vidare menar man att en fällande dom både vad gäller mutförseelse och brott mot tjänsteplikten kräver koppling till tjänsten – något Budds ombud, Tom Gustafsson, menar att inte är fallet.
– Det finns ingenting som tyder på att Budd skulle fortsatt vara åklagare i det ärende som kvinnan stod åtalad i. Dessutom förekommer ingen förmån. Åklagare har rätt till socialt umgänge precis som alla andra. Den rätten får inte begränsas av åklagarämbetet. 
Kvinnan och hennes biträde menar å andra sidan att en tjänsteman är en tjänsteman dygnet runt, och att Budds förfarande bortom alla tvivel är ett brott mot tjänsteplikten.
– Som åklagare har man tjänsteplikt och skyldighet hela tiden. Det innebär att man inte på samma sätt som på en vanlig arbetsplats kan skilja mellan arbetstid och fritid. Det faktum att Budd sagt att ”om du hjälper mig hjälper jag dig” tyder dessutom på att han eftersträvat en muta, säger Pontus Lindberg.
Ovanligt med muntlig förhandling
Att Högsta domstolen valt att hålla en muntlig förhandling i stället för en skriftlig är på många sätt ovanligt. Christer Lundström uppskattar att det handlar om ett tiotal årligen.
– Det är väldigt ovanligt men man ska komma ihåg att det här ärendet bara är i andra instans. Det innebär att den första domen inte prövats innan den skickades till Högsta domstolen. Det tror jag sätter processen i ett lite annat läge.
Högsta domstolen meddelade att ärendet kommer överläggas de närmsta dagarna.

Kevin Eriksson