Ingen verksamhet kommer att bli oberörd när landskapsregeringen nu letar besparingar. Det är beskedet från lantråd Viveka Eriksson (Lib) som meddelar att det kommer att bli fråga om uppsägningar framöver.
EKONOMI På torsdagen kom siffrorna som landskapsregeringen har väntat på inför den kommande tilläggsbudgeten. Klumpsumman kommer som befarat att krympa ordentligt i år. Inte med tidigare beräknade 23 miljoner euro, utan med 31miljoner euro. Året därpå sjunker den med ytterligare sju miljoner euro till 169 miljoner euro. Först år 2012 väntas situationen ha återvänt till dagens nivåer.
För landskapsregeringen var siffrorna inte överraskande, enligt lantråd Viveka Eriksson. I den kommande tilläggsbudgeten har man redan utgått ifrån ordentligt minskande klumpsumma.
-I arbetet sätter vi även de ekonomiska ramarna för år 2010, dessutom gör vi en kalkyl över ekonomin de kommande tre åren därefter, säger hon.
Balans med sparade medel
De minskande inkomsterna präglar i hög grad tilläggsbudgeten.
-Vi arbetar med att pressa ned årets budget. Vi kommer att bli tvungna att balansera med sparade medel, men bantar också en hel del på utgifterna, säger Viveka Eriksson.
Ambitionen därefter är att utgifterna de kommande fyra åren ska anpassas efter inkomsterna.
Den stora frågan är vad det är som ska tas bort av allt som landskapet åtar sig i dag, men det kommer att få sina första konkreta svar först i tilläggsbudgeten.
-Det jag kan säga är att vi kommer att titta på allt. Besparingarna kommer att märkas på alla fronter. Det står klart att vi måste börja gå in på verksamheten och överväga vad vi ska ha kvar och inte. Situationen är kärv eftersom landskapet under goda år har tillåtits att svälla för mycket. Nu krävs att verksamheten anpassas efter verkligheten, säger hon.
Enligt Viveka Eriksson kommer den ekonomiska situationen att kräva uppsägningar.
Vill hålla igång byggbranschen
Det regeringspartierna Liberalerna och Centern har att göra nu är att enas om vilka områden som är viktigast att skydda. Båda partier kommer att tvingas göra avkall på vallöften och därför finns en hel del prestige i valet av sparåtgärder.
Klart är ändå att det är konsumtionsutgifterna som är måltavla, inte främst investeringarna
-Vi kommer att se över investeringarna, men vi vill inte bromsa utvecklingen i landskapet utan hjälpa till att hålla igång byggbranschen, säger Viveka Eriksson.
Centerns partiledare Veronica Thörnroos instämmer.
-Men det kan hända att vi bör skjuta vissa investeringar på framtiden och att vi bör ifrågasätta om vi ska göra andra eller inte. Ska vi till exempel bygga en tunnel till Föglö? Det är ett jättestort projekt som ligger i röret, säger Veronica Thörnroos.
Ser över strukturerna
Inte heller Veronica Thörnroos vill föregå tilläggsbudgeten men ger några exempel på saker som borde skötas annorlunda.
-Är det rimligt att högskolan har mer administrativ personal än lärare? Eller att naturbruksskolan har linjer med två eller tre sökande? Eller att två teknikutbildningar med bara en gata emellan har var sitt laboratorium? Det finns många områden där det behövs strukturella förändringar.
Ett annat exempel hon ger är om det är rimligt att satsa på att erbjuda specialistsjukvård på Åland eller om alla sådana tjänster borde köpas in.
-Men vi behöver också mäta konsekvenserna på längre sikt, det är farligt om man drar in verksamheter för snabbt. Det handlar om att göra långsiktiga prioriteringar över hur olika områden ska skötas, säger hon.

Tone Nordling