Familjeledighetsreformen i Finland träder i kraft den 1 augusti och för att åländska barnfamiljer också ska omfattas det nya och mer flexibla systemet måste landskapsregeringen göra ändringar i den åländska lagstiftningen om barnomsorg och hemvårdsstöd.

– Det är därför jättebråttom och det är förklaringen till den korta remisstiden. Vi måste ha lagstiftningen på plats senast den 1 augusti och för att hinna med det behöver den föras till lagtinget inom några veckor, säger Annika Hambrudd.

Landskapsregeringen har ju själv varit kritisk mot korta remisstider gentemot den finländska regeringen. Nu gör man samma sak själv. Kunde man inte föregått saken i ett tidigare skede?

– Sedan reformen godkändes i Finland i höstas har avdelningarna på landskapsregeringen arbetat med att sätta sig in i vad lagstiftningen handlar om och det har bara blivit mer och mer ju längre man kommit. Samtidigt har vi en lagberedning som är väldigt belastad. Det är en följd av flera saker, men visst. Kritiken är befogad. Remisstiden borde ha varit längre.

Kan få vänta

I praktiken innebär familjeledighetsreformen en utökning av både föräldraledighetsdagar och flexibilitet för barnfamiljer i landet. Syftet är att uppmuntra till ett jämställt föräldraskap och om den åländska lagstiftningen inte är på plats i tid betyder det i praktiken att åländska barnfamiljer får vänta längre än sina motsvarigheter i Finland på att få nyttja det nya och mer flexibla systemet. Reformen innebär också att hela systemet för föräldrapenningsdagar förändras.

– Därför är det viktigt att vi skyndsamt får lagstiftningen på plats, säger Annika Hambrudd.

Vad gäller kommunernas funderingar kring att det nya systemet kommer att bli kostnadsdrivande säger Annika Hambrudd att det i dag är väldigt svårt att göra några prognoser om saken.

– Det hänger mycket på hur barnfamiljer väljer att använda det här nya systemet. Men vi har sagt att vi kommer att följa upp saken och kompensera kommunerna om det visar sig att det leder till ökade kostnader.