Förra veckan skrev Ålandstidningen om lärarkårens tunga år där pandemin förde med sig en ökad arbetsbörda och en generell osäkerhet. Tre av fyra lärare har under året övervägt att byta yrke, vilket framgår av en undersökning gjord av Undervisningssektorns fackorganisation.

I dag ger utbildningsminister Annika Hambrudd sin syn på läget, och hon uttrycker sin fulla förståelse för lärarkårens önskan om lugn och ro samt tid för andhämtning.

– Det är egentligen inte alls förvånande att nio av tio lärare upplevde en högre arbetsbelastning under det senaste studieåret. Pandemin förde bland annat med sig distansundervisning som försvårade arbetet. Elever hamnade i karantän enligt smittskyddslagen och hade ju samtidigt rätt till sin undervisning, så det är fullt förståeligt att det har varit tufft – och då tänker jag både på lärare och elever, säger hon.

Har du i egenskap av ansvarig minister fört några samtal med den åländska lärarkåren om problematiken?

– Nej, det har jag inte. Däremot är en träff med Karsten (Karsten Steiner, ordförande i Ålands lärarförening. Reds.anm.) på kommande i samband med att de har sitt förbundsmöte.

Inga nya reformer aktuella

Under den planerade träffen förväntar sig Annika Hambrudd bland annat att diskutera hur man tänker inför framtiden i Ålands skolor.

– Jag välkomnar en sådan diskussion. Vi lever fortfarande i en pandemi som vi måste lära oss förhålla oss till för att göra ett bra jobb – både lärare och elever ska kunna må bra i skolan, säger hon.

Lärarna efterlyser tid att pusta ut och en paus från flera krav. Hur tänker du kring det?

– Vi har en ny läroplan, men några andra reformer är inte aktuella i grundskolan just nu, vi kommer alltså inte att ställa några nya krav. Lärarna ska få det stödet de behöver för att kunna arbeta i lugn och ro.

Hur samspelar det med den omdebatterade rapporten där man föreslår nedskärningar, förstorade grupper och färre elevassistenter i skolan?

– Rapporten är först och främst framtagen för att titta på kostnader. När den ska behandlas politiskt är det viktigt att se över vilka konsekvenser de olika förslagen kan leda till. Och många frågor i den är ju kommunala sådana, så det är ännu för tidigt att säga så mycket om den. 

”Kanske hittar nya sätt att arbeta på”

Annika Hambrudd tycker ändå att det är intressant att fler och fler assistenter beviljas ute i kommunerna.

– Det intressanta är att man ser det behovet, här behöver man även titta på alternativ. Det kan ju också leda till ett helt nytt sätt att arbeta på, det vet vi inte än.

I syfte att ta reda på vilka modeller som används i de åländska skolorna har landskapsregeringen beställt en utredning från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub).

– Vi vill kartlägga vilka modeller som används för elever som behöver extra stöd, kanske kan det utmynna i att man på ett bättre sätt kan ge rätt sorts stöd för att alla ska kunna tillgodogöra sig undervisningen, säger hon.

Skolorna drar nu i gång igen och vaccinationstäckningen är en annan än den var före sommaren, man vaccinerar dessutom 12–15-åringar. Ser du att risken för distansundervisning är lägre nu än under vårterminen?

– Ja, den stora vågen av smitta i februari skedde innan vaccinationerna hade kommit i gång ordentligt. Min förhoppning är nog att distansundervisning inte ska behövas under terminen, men det är något som smittskyddsläkare bedömer när och om det sker ett större utbrott. 

– Läget är åtminstone ett helt annat nu än det var i vårvintras. Men här är det också viktigt att komma i håg de grundläggande sakerna – att stanna hemma och testa sig om man upplever symptom.