Förra året överlämnade landskapsregeringen (LR) ett meddelande till lagtinget om utbyggnad av en storskalig havsbaserad vindkraft. Nu har finans- och näringsutskottet kommit med sitt betänkande.
– Det är ett enhälligt betänkande, utskottet står bakom visionen. Utbyggnaden av vindkraft är ett vägval för Åland och vi anser att det ska sättas stort fokus på det och att det bör göras med viss skärpa, säger utskottets ordförande Jörgen Pettersson.
Enligt betänkandet skulle en fullskalig utbyggnad av en havsbaserad vindkraft i elproduktion motsvara 40-50 procent av Finlands nuvarande totala behov av elenergi, vilket gör att vindkraften har potential att bli en ny bärande näringsgren för samhället.
Ta in privata aktörer
LR har inledningsvis valt att driva en centraliserad process, vilket innebär att man själv förbereder för en kommande auktion av områdena.
Med en decentraliserad process ges i stället ägaren tillgång till området, men den får sköta alla de förfaranden som krävs för anläggandet. Etablering av vindkraft till havs är en omständlig process, och utskottet noterar att myndigheterna inte har tidigare erfarenhet av processer i denna storleksnivå. Därför anser de att man bör jobba med parallella spår.
– Det finns fördelar med båda sätt. Den decentraliserade processen gör att man överför en del av risken på privata aktörer, men då kan det också finnas risk för att Åland som samhälle inte får största delen av vinsterna. Vi tycker att man ska ha båda sätten i tankarna. Men man ska minnas att den organisation som LR och lagtinget har till sitt förfogande är väldigt liten. Det finns kanske en större poäng just nu att få fart på alla processer som behövs för att bygga ut områdena och låta de privata aktörerna göra sitt jobb, de är mer förberedda för det.
Hur långt ska landskapet utreda själv innan det är dags att bjuda ut områden till privata aktörer?
– Det är den stora frågan. Det är inte utskottet som ska säga hur snabbt det ska gå, men vi anser att man absolut inte ska vänta för länge.
Tiden avgörande
En fördel med ett decentraliserat förfaringssätt är att det skulle påskynda arbetet, menar Jörgen Pettersson.
– Man ska ha tidsaspekten med sig, med tanke på hur snabbt allt förändras just nu när det handlar om energi och hur många som försöker erbjuda liknande lösningar som vi på Åland. Av det skälet ska man jobba så snabbt som det någonsin är möjligt, säger han.
Enligt betänkandet beräknas det ta cirka tio år för etablerandet av den första gigawatten vindkraftseffekt. Uppbyggnaden av hela kapaciteten med ytterligare sex till tio gigawatt skulle ta ytterligare tio år.
Ska gynna hela Åland
I Finland är fastighetsskatteintäkterna från vindkraftverk en betydande inkomstkälla i etableringskommunerna. Eftersom fastighetsbeskattningen är en kommunal behörighet kan vindmöllorna bli en betydande inkomstkälla för de kommuner som har goda förutsättningar.
Det blir inte rättvist om några få kommuner får alla skatter, hur ska det lösas?
– Nej, så kan man inte ha det. Man behöver hitta sätt att hantera det. Något vi har försökt lyfta i betänkandet är att det finns olika sätt man kan tjäna pengar på vindkraften, det är en enorm industri runt omkring som måste byggas upp. Det gäller att hitta lösningar som alla vinner på.
Jörgen Pettersson förväntar sig att lagtinget säger ja till en fortsatt behandling, och han tror att LR inom en snar framtid är redo att ta nästa steg.
– Jag uppfattar det som att ålänningarna står starkt enade bakom satsningen. Man ser att vårt beroende av fossila bränslen i allmänhet, och ryska fossila bränslen i synnerhet, inte är uthålligt. Det är dags för Åland att ta sitt ansvar i miljöomställningen. Kan vi samtidigt göra det till en viktig näringsgren ska man inte tveka, säger han.