I går skrev Roger Nordlund på den fullmakt som innebär att han står till förfogande som kandidat för Centern i lagtingsvalet i oktober. Han kandiderar också i kommunalvalet i Mariehamn.
– Jag känner mig motiverad och är i fin form, säger han.
Han svarar jakande på frågan om han vill fortsätta i landskapsregeringen.
– Ja, jag är villig, beroende förstås på hur det går för Centern och för mig personligen.
Vill du till och med bli lantråd?
– Ja, om det uppstår en sådan situation att det är en lämplig lösning. Men jag trivs väldigt bra som finansminister. I svåra tider måste man vara kreativ och hitta nya lösningar.
Kommuner i valet
Han tror att Kommunernas socialtjänst och kommunstrukturen blir valfrågor. Han tippar att nästa landskapsregering får sätta ner foten när det gäller den samordnade socialtjänsten.
– Personligen anser jag att den ursprungliga KST-modellen med ett kommunalförbund där alla är med, är den bästa lösningen.
Försvinner någon kommun som självständig enhet under kommande mandatperiod?
– Svårt att säga. Det beror på vilket engagemang det finns i Sottunga efter valet. Finns det inte egna krafter måste man samverka med någon närliggande kommun.
Roger Nordlund har tidigare varit ordförande för Centern under sammanlagt elva år och var under den tiden också lantråd.
 
 
Finansministern skämtar om ”mörka utsikter” då fotografen justerar persiennerna för att få till rätt ljus inför fotograferingen. Men särskilt mörkt är det ändå inte på den åländska finanshimlen: I två bokslut har landskapsregeringen (LR) lyckats visa på små plus och likviditeten – pengarna i kassan – är fortsatt på cirka 50 miljoner euro.
– Likviditeten är lika stark som då vi tillträdde och vi har inte behövt gå till banken, påpekar Roger Nordlund.
Ger ekonomisk prognos
Budgetarbetet drar nu i gång på allvar. Avdelningarnas förslag ska vara inlämnade inom augusti, sedan bearbetas förslagen av finansavdelningen och under andra halvan av september har LR budgetseminarium. Budgetförslaget för 2016 lämnas till lagtinget i början på november.
Den 31 augusti ligger en tilläggsbudget på lagtingets bord där LR ber om lagtingets ja till en ny Vårdöbro. Samtidigt ger LR en överblick över landskapets ekonomiska situation och hur prognosen ser ut framöver.
En säker prognos är att klumpsumman minskar, från 221 miljoner euro i år till cirka 219 miljoner för 2016. Eftersom klumpsumman nästan helt går åt till driften av landskapets offentliga sektor krävs det noggrann planering av de investeringar som står för dörren: Vårdöbron, nytt färjfäste och vägar på östra Föglö, tillbyggt polishus, geriatrisk klinik och ny landskapsfärja.
Undvika att låna
Roger Nordlund skissar på en plan där landskapet i det längsta undviker att låna. Det gäller också för investeringarna.
– Lån ska betalas tillbaka, med ränta. Så länge vi är skuldfria bestämmer vi själva och har handlingsfrihet. Genom att prioritera och genom att inte lägga ut flera projekt samtidigt kan vi finansiera investeringarna utan lån.
Undantaget är sådana investeringar som betalar sig tillbaka efter en tid, dit hör kortruttssatsningen på östra Föglö som torde betala igen sig på sju, åtta år.
Inte råd att förbättra 
Driftsprivatiseringarna i skärgårdstrafiken ger effekt från 2016 och 2017 och handlar, enligt Roger Nordlund, om flera miljoner i inbesparingar. Tilläggsresurser kan ändå ingen avdelning eller verksamhet räkna med.
– Våra inkomster stiger inte så resurserna bör omfördelas eftersom det måste finnas pengar till förändringar och utveckling. Vi försöker bibehålla nivån på välfärden men ingen bör lova förbättringar i valet för det har vi inte råd med.
Han är glad över att det åländska näringslivet går bra. Den ena banken efter den andra visar goda resultat, sysselsättningen är fortsatt hög, hjulen rullar.
– Men den offentliga sektorn står inför fortsatta utmaningar. Samtidigt kan det vara en möjlighet att öka samverkan och nå rationella lösningar.
10–20 miljoner till
I mitten på september kommer en prognos för hela Finlands ekonomi och då ser man också hur klumpsumman utvecklas under nästa mandatperiod. Roger Nordlund tror att summan kommer att landa på cirka 220 miljoner euro årligen.
LR och finansministeriet har tillsammans bett Ålandsdelegationen (ÅD) om ett utlåtande om det åländska önskemålet att höja klumpsumman. ÅD har möte den 21 september och Roger Nordlund tror att utlåtandet blir ett fall framåt för en höjning. Och om ÅD argumenterar för en höjning är statsmakten skyldig att följa det.
En höjning från dagens 0,45 procent av statens inkomster till 0,46 eller 0,47 procent skulle ge Åland 10–20 miljoner euro mer per år.
– Det är ungefär det investeringsutrymme vi borde ha för att hålla infrastrukturen i skick. Samtidigt är 10 miljoner inget i relation till räntan på Finlands statsskuld så det vore en hederssak för Finland att höja klumpsumman.
Vid president Sauli Niinistös besök nyligen diskuterade Roger Nordlund detta med presidenten.
– Jag sade att ju fler vi blir på Åland, desto svårare är det att vara finansminister. Även om det borde vara tvärtom.
Självförtroendet tillbaka
Roger Nordlund säger att han har svårt att bedöma finansministeriets förslag till statsbudget för 2016 men säger att Finland måste få tillbaka självförtroendet och våga satsa.
Han tror det kan bli svårt att få alla i landet att dra åt samma håll och åstadkomma ett samhällsfördrag när högavlönade direktörer skriver sig i Portugal för att komma undan skatt.
– Jag har svårt att förstå att det är möjligt i dagens Europa.
Att i det kärva ekonomiska läge som råder i landet anhålla om extra anslag för kortruttsutbyggnaden vore taktiskt oklokt, särskilt som Finlandskabeln håller på att färdigställas som bäst. Också den finansieras till betydande del med extra anslag från staten, påpekar han.
– Nästa LR får ta ställning till om vi ska anhålla om extra anslag.

Kerstin Österman