Unga utmanar är en artikelserie med fokus på de unga i valet.
Vi har låtit en ung lagtingskandidat från varje parti utmana en valfri lagtingskandidat från ett annat parti på frågor hen tycker är viktiga.
Partierna har själva valt vilken ungdom de vill lyfta fram. Lotten har avgjort vilka partier som utmanar varandra.
I dag utmanar Emil Tapio (S) Glenn Koskinen (Åf) på utbildning, samhällssatsningar, grön el och missbruk.
• Utbildning
Emil Tapio har tagit fasta på att Ålands framtid vill ha en 100 procent avgiftsfri grundskola. Även för Socialdemokraterna är grundskolan ett fundament i hela samhället.
– Personligen har jag inte sett några kostnader för barnfamiljerna i skolan över huvud taget, säger han.
Enligt Glenn Koskinen lever många barnfamiljer under fattigdomsgränsen, och har inte råd med gymnastikutrustning, skolböcker och vissa aktiviteter.
– Plånboken ska inte styra vad man kan vara med på eller om man kan åka på en skolresa, säger han.
Emil Tapio håller inte riktigt med:
– Enligt min upplevelse går skolresorna att ordna ändå. Och man får kanske inte nya skridskor, men begagnade. Det mesta går att ordna.
Han tycker att skolan i första hand ska fokusera på kärnverksamheten. Han tar som exempel att vissa utrymmen i skolan städas en gång i veckan.
– Det borde prioriteras före klassresor och dylikt, säger han och tillägger att de kostnaderna inte ska läggas till skola och utbildning, utan måste tas någon annanstans ifrån.
Glenn Koskinen tror att kärnverksamheten är i gott skick redan.
– Jag tror vi står på olika sidor, men vi ropar samma sak, sammanfattar Emil Tapio.
• Samhällssatsningar
Enligt Ålands framtids valmanifest bör landskapet sälja ut skog, fastigheter och aktieposter i bland annat Posten. Emil Tapio är starkt kritisk till att landskapet skulle sälja ut kassakon Posten.
– Ni säger att ni vill frigöra resurser. Om man gör som ni säger får man kortsiktigt en hög pengar, men det saknar framtidsanda.
– Posten är dessutom inte till salu.
Han påpekar att det hur som helst inte är bra tajming att sälja aktierna nu när företaget går mot ännu bättre tider och värdet på aktierna ökar.
– Det är en fruktansvärt dålig idé.
Glenn Koskinen anser att landskapet varken ska äga fastigheter, skog eller aktiebolag. I stället ska man göra sig av med sitt innehav och satsa kapitalet på viktigare saker i samhället.
Vad ska man göra med pengarna?
– Det har jag inte på pränt. De finns andra i partiet som har hand om den ekonomiska biten.
Emil Tapio ifrågasätter också Ålands framtids vision om en åländsk it-nation, så kallad ”Silicon Islands”. Det låter väldigt abstrakt för att vara ett konkret förslag, anser han.
– Silicon Islands låter som en orimlig satsning. Silicon Valley består av, och har startats av, privata aktörer och har vuxit sig stort på det sättet. Jag tror inte på att detaljstyra via politiska initiativ, i synnerhet inte inom it. Alla politiker har inte den kunskapen heller.
I stället för att skapa ett it-kluster vill Emil Tapio bygga ut infrastrukturen för internet.
– Det är det som sätter gränsen för vad man kan göra med en dator i framtiden.
• Grön el
Det offentliga Åland bör gå i bräschen när det gäller att energieffektivisera sina fastigheter. Det anser Emil Tapio. Det är bättre att informera allmänheten om fördelarna, än att ge ytterligare ekonomiskt stöd till privata som satsar på grön el.
– Allt som gör Åland grönare ska premieras med skattelättnader, säger Glenn Koskinen.
Hur ska man finansiera det?
– Vi har för stor förvaltning. Museibyrån och ÅMHM, till exempel.
Emil Tapio anser tvärtom att solenergi och grön el i sig själva fungerar som incitament eftersom driftskostnaderna sjunker.
• Missbruk
– Här vill jag höra en onyanserad bild av Glenn själv, säger Emil Tapio.
”Kriget mot narkotikan” är Glenn Koskinens egen hjärtefråga och han pekar på en rad saker som borde förbättras: mera förebyggande information till både barn och föräldrar i skolan, bättre läkarresurser, bättre övervakning av de missbrukare som är i vård, och hjälp att komma tillbaka i samhället. Här tror han att både ÅHS, missbrukarvård och Ams kan bli bättre.
– Jag vill hjälpa de som vill ha hjälp. Att hjälpa de som inte vill ha hjälp är svårt, säger han.
Sandra Widing