I går presenterade Ålands statistik och utredningsbyrån (Åsub) undersökningen ”Upplevd diskriminering i det åländska samhället 2020”. Det är tio år sedan den förra diskrimineringrapporten. Sedan dess har den upplevda diskrimineringen ökat något, i synnerhet bland kvinnor, men även uppfattningen att det hjälper att anmäla, sammanfattar Åsubutredaren och rapportförfattaren Sanna Roos.
Undersökningen bygger på enkätsvaren från 576 slumpvis utvalda ålänningar i åldern 16 år och äldre. Svarande med utomeuropeiskt ursprung uppges vara överrepresenterade.
Liten ökning
33 procent av de svarande har upplevt diskriminering på Åland. En liten ökning från de tidigare undersökningarnas 30 procent år 2007 och 28 procent år 2010.
Den vanligaste diskrimineringsupplevelsen är att ha ”fel” kön i olika sammanhang, vilket var tredje svarade uppgav.
En annan vanlig orsak har med ålder att göra. 19 procent har känt sig särbehandlade för att de varit för unga, och 13 procent för att de varit för gamla.
Vissa orsaker har en koppling till personens ursprung i form av språk, 18 procent, och nationellt ursprung eller etnisk tillhörighet, 16 procent.
41 procent av kvinnorna mot drygt 20 procent av männen uppger att upplevt diskriminering på grund av sitt kön. Däremot är det markant vanligare för män att uppleva diskriminering på grund av utländskt namn, deltagande i fackföreningsverksamhet, fysisk hälsa och funktionsnedsättning.
Drygt hälften av de svarande uppgav dock att de upplevt sig diskriminerade av flera olika orsaker. Nästan varannan svarande med annat modersmål än svenska har upplevt diskriminering på Åland och fler än varannan har gjort det mer än en gång samt under det senaste året.
Utassa på arbetsplatsen
Den vanligaste platsen att mötas av diskriminering är arbetsplatsen. Det uppger 44 procent av de svarande. 18 procent uppger skola och i butiker.
De flesta tiger om sina upplevelser. Bara lite drygt var tionde uppgav att de försökt anmäla den upplevda diskriminering till någon högre instans. Men 27 procent svarade att de inte berättat för någon alls av rädslan för att det inte skulle hjälpa eller till och med förvärra situationen.
Men samtidigt har kännedomen om det rättsliga skyddet mot diskriminering ökat rejält under de senaste tio åren. 60 procent av de svarande känner till definitionen av diskriminering. I synnerhet har kunskapen ökat bland personer med annat modersmål än de nordiska språken.
Hälften av de svarande tror att en anmälan kan leda till att andra i liknande situationer får det lättare och att den utsatta får upprättelse. Men 63 procent av alla svarande befarar att en anmälan kan leda till att personen blir stämplad som besvärlig.
På frågan hur samhället effektivast ska motverka diskriminering föreslog de svarande utbildningsinsatser riktade mot arbetsgivare och skola. Arbetsgivare bör dessutom kartlägga hur deras rekryteringsprocesser ser ut.
Men det framkom även att de åländska medierna borde bli bättre på att lyfta fram människor som faller utanför normen, som exempelvis funktionshindrade.
