Åtta år med euron, men vi har inte vant oss. Fortfarande räknar många om euro i mark och prismedvetandet blir överraskande nog inte bättre utan sämre. Risken är att vi räknar fel och handlar mer än vad vi har råd.
FOKUS "Få se nu, 20 euro, det är... 120 mark, okej, det är väl rimligt.". Känner du igen dig i tankesättet? Då är du inte ensam.
Ålänningarna och finländarna i stort har inte helt vant sig vid den nya valutan. Trots att vi använder euron varje dag. Siffrorna syns i en rapport från Konsumentforskningscentralen. De märks också i vårt beteende.
-Bland personer över 50 är det många som aldrig kommer att lära sig eurons värde. De kommer att fortsätta att gå tillbaka till mark för att förstå vad varorna kostar, säger Henry Öberg som är prisinspektör på statens ämbetsverk på Åland.
Han var med och samlade in uppgifter till konsumentforskningcentralens undersökning för två år sedan.
De unga har däremot släppt markräkningen i större utsträckning. Euron är mer naturlig för dem.
Fler räknar om vid stora köp
När euron infördes 2002 var det hälften av landets befolkning som räknade om sina dagliga inköp till mark innan de slog till. Sedan dess har siffran landat på en stabil nivå av 25 procent, det vill säga var fjärde finländare. Det finns alltså en stor grupp som tar hjälp av den fixerade kursen för marken i mataffären. Nämligen: en euro är cirka sex mark.
Även om en klar majoritet har släppt marken när det kommer till de dagliga inköpen håller 43 procent fast vid den när det kommer till större engångsinköp. Finländarna är långtifrån ensamma om det här. Enligt EU- statistiken är konsumenterna i hela euroområdet fortfarande starkt beroende av tidigare nationella valutor när de gör inköp, särskilt större inköp.
Sämre prismedvetande
En av slutsatserna i rapporten är att anpassningen till den nya valutan är en lång process, betydligt längre än man hade väntat sig.
Det här medför problem i vardagen. Var tredje person i Finland säger sig ha svårigheter med att bedöma eurons värde. Det leder till att man räknar fel i affären och betalar mer än man hade tänkt sig för vissa produkter.
-Under marktiden visste man vad som var normala priser för kaffe. I dag verkar det vara så att många inte vet om fyra euro för ett paket är dyrt eller billigt, fortsätter han.
-En risk med det här är att man förköper sig så att pengarna tar slut före nästa lön, tillägger han.
När det kommer till prismedvetenhet utmärker sig ungdomarna negativt. Deras prismedvetenhet är betydligt sämre i dag än vad den var under marktiden. Mätningarna visar att gruppen inte blivit bättre under euroåren utan snarare sämre.
Vad kan man göra för att bli mer prismedveten?
-Jämföra priserna mer, det kan tyckas lite jobbigt, men man vinner på att lära sig vad som är normala priser för olika produkter.
Riskerar att trigga priserna
Hur påverkar det samhället i stort när konsumenterna blir mindre medvetna?
-Om vi inte är på vår vakt och jämför priser kommer priserna att skjuta i höjden. För människor med pengar är det kanske inget större problem, men det blir tufft för de konsumenter som har ont om pengar, säger Henry Öberg.
-En annan konsekvens är att pengarna inte räcker. Att vi upplever att saker är dyrare kan lika mycket bero på att vi har blivit sämre på att räkna ut vad vi faktiskt betalar.
Läs mer i dagens tidning.

Tone Nordling