Det var 2012 som Gerd Häggblom fick idén att sätta ut mat åt en igelkott som hade hittat till hennes gård.

– Det kom en igelkott och jag tyckte det var mysigt. Jag är förvånad över att de sedan kom att bli så många. Som mest har jag sett tolv på samma dag när jag sprang runt huset och räknade. Men de kommer i olika vändor så jag vet inte exakt hur många de är, säger Gerd Häggblom.

Trots igelkottar i mängder har hon börjat känna igen några av dem.

– Det kom en unge, Springus, hit för tre år sedan. Jag känner igen honom för att han inte kan gå, han bara springer överallt. Och så har vi Fresus. Han sätter sig i en restaurang och fräser tills de andra går ut så att han får äta ifred.

Tre liter mat per kväll

Gerd Häggblom ställer ut mat och vatten till igelkottarna varje dag. Det är glutenfri katt- och hundmat blötlagd i vatten som står på menyn.

– Det är ju varken vete eller laktos i skalbaggarna och maskarna som de annars äter, säger hon.

Maten placerar hon i fyra hemmasnickrade burar, restaurangerna, dit endast igelkottarna hittar in.

– Det är en gardin för ingången så att fåglarna inte kommer in. När jag fyller på mat brukar de sitta färdigt inne och vänta, säger hon, och fortsätter:

– De äter så mycket. Det blir femton slevar torrfoder per kväll, det är nästan tre liter foder skulle jag säga. Och de har inte slutat jaga för det, de knaprar på skalbaggar på vägen hit.

Igelkottarna kommer inte bara till Gerd Häggbloms gård för att äta. Man kan se tydliga spår i det gräset på gården där igelkottarna har sina promenadstigar.

– En ligger just nu och sover i ett bo. Jag har sparat en stor buske på gården som de brukar vara i. Jag är inte så bra på att klippa gräset, men de trivs bara bättre.

Under dagen ligger de flesta igelkottarna och sover.

– Men mellan klockan åtta och tolv på kvällen är det full rusning. De äter och sover middag här, då ligger det kottar överallt.

Loppis på gården

Gerd Häggblom tar hand om igelkottarna både för att hon bryr sig om dem och för att hålla sig sysselsatt.

– Jag tror att igelkottarna minskar, och då ska man väl hjälpa dem. De har ökat hos mig, men jag har hört att andra inte har lika många på besök. Det finns inte lika mycket mat till dem speciellt när det är torrt, det är ju därför jag gör det här.

För fjärde året i rad driver Gerd Häggblom också en liten ideell loppis hemma på gården. Där säljs en blandning av saker hemifrån och saker hon tillverkar själv.

– Varenda slant jag får in går till igelkottsmat. Jag har till exempel virkat korgar kring cd-skivor och säljer sticklingar från egna växter.