Här är en genomsnittlig åländsk kvinna:
Namn: Anna Karlsson
292 åländska kvinnor heter Anna. Anna är det vanligaste förnamnet i åldersgruppen 30-49 år, följt av Maria och Linda. Anna är det tredje vanligaste namnet i åldersgrupperna 50-59 år och 80+.
Karlsson är det vanligaste efternamnet, följt av Eriksson, Mattsson och Jansson.
År 2020 fanns åtta personer med namnet Anna Karlsson på Åland.
Ålder: 58
Flest antal kvinnor, 247 stycken, är födda 1967. Just i åldersgruppen 50-59 år hittar vi flest antal kvinnor, 1.142 stycken. Fler än tusen kvinnor finns också i åldersgrupperna 50-54 samt 60-74 år.
Födelseort: Åland
9.001 av alla åländska kvinnor är födda på Åland.
Modersmål: Svenska
12.923 kvinnor har svenska som modersmål.
Bor: På landsbygden
Av de åländska kvinnorna bor 9.233 i en landskommun.
Mariehamn är dock den kommun som har högst andel kvinnor i befolkningen, 52,4 procent. Även Lemland och Saltvik har fler kvinnliga än manliga invånare, 50,4 respektive 50,3 procent.
Civilstånd: Ogift
De flesta kvinnor, 7.595 stycken, är ogifta. Räknar man bort kvinnor under 20 år är de flesta, 5.070 stycken, gifta. Merparten av de gifta kvinnorna är 40 år eller äldre.
Familj: Tvåpersonershushåll
31,4 procent av alla ålänningar bor i ett hushåll med två personer.
Antal barn: 1,76
Det finns 3.308 familjer med barn under 18 år på Åland. Antal barn per familj är i snitt 1,76 (hemmaboende barn).
Yrke: Arbetar inom vården
Kvinnornas yrkesval följer i stor utsträckning traditionella könsmönster. De vanligaste yrkena finns i gruppen närvårdare, hemvårdare och annan vårdpersonal, 913 kvinnor jobbar inom denna grupp.
88,5 procent av alla sysselsatta inom gruppen vård, omsorg och sociala tjänster är kvinnor.
Utbildning: Examen på mellannivå
71,2 procent av kvinnorna över 15 år har avlagt examen över grundnivå (grundskolan). 4.927 kvinnor har examen på mellannivå medan 4.227 kvinnor har en examen på högre nivå. De flesta med examen över grundnivå har en utbildning inom hälsovård och välfärd, följt av handel, administration och juridik.*
Årsinkomst: 30.394 euro
Den åländska kvinnan har en årslöneinkomst på i snitt 30.394 euro och en kapitalinkomst på 6.342 euro. För de kvinnor som lyfter pension och andra skattepliktiga sociala förmåner är årsinkomsten i snitt 14.543.**
Religion: Evangelisk-luthersk
10.062 kvinnor tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan. 4.545 kvinnor är inte med i något samfund alls.
Läser: Skönlitteratur
64 procent av alla låntagare på biblioteken är kvinnor. De flitigaste låntagarna finns bland kvinnor över 25 år. Kvinnor föredrar skönlitterära böcker.
Transportmedel: Bil
Drygt 50 procent av kvinnorna tar sig ofta fram med bil. Drygt 30 procent promenerar och 20 procent cyklar. Knappt 5 procent åker ofta buss.
Oro: Att inte räcka till
När det gäller oro för sin egen och familjens del dominerar tankarna på att inte räcka till. Detta följs av oro för stress i arbets- eller studielivet, hälsa och sjukdom samt ekonomi.
Politiskt engagemang
De flesta kvinnor på Åland röstade i valet 2023. 71 procent röstade i lagtingsvalet och 67 procent i kommunalvalet.
308 kvinnor sitter på förtroendeposter i kommunerna. De förtroendevalda kvinnornas medelålder är 50,3 år.
Konsumtionsvanor
Den största delen av hushållens konsumtionsutgifter rör boendet, både när det gäller män och kvinnor. Kvinnor spenderar mer pengar än män på hälsa och sjukvård samt på kommunikation och information.
Miljöengagemang
Kvinnor konsumerar i högre utsträckning än männen miljövänlig varor, nästan 40 procent anger att de köper ekologiska livsmedel. 30 procent köper miljömärkta varor och tjänster. Återanvändning är också markant vanligare bland kvinnor, och särskilt bland kvinnor under 50 år.
Kriminalitet
Kvinnor misstänks i huvudsak för egendomsbrott. År 2023 misstänktes kvinnor för 45 egendomsbrott, 35 brott mot liv och hälsa, 25 brott mot rättskipande myndigheter och allmän ordning samt för 31 brott mot strafflagen.
Förväntad livslängd: 85,5 år
De åländska kvinnorna väntas leva drygt fem år längre än männen. Den vanligaste dödsorsaken cancer.
* uppgifterna om utländska examina är bristfälliga, därför blir utbildningsnivåerna lägre än i verkligheten
** de som lyfter pension och sociala förmåner kan i praktiken ha högre inkomst om de också har kapitalinkomster
