För många är Lucas ett välkänt ansikte i kampen för ådornas överlevnad. En sak han brinner starkt för och som upptar en stor del av hans tid men som egentligen började av en slump. För att förstå hur Lucas blev eldsjälen i föreningen Ådans vänner hoppar vi flera år tillbaka i tiden.

– Robert Hellgren och jag har jagat ihop sedan vi var små. För länge sedan startade vi ett mårdhundsprojekt där vi hade som mål att utrota mårdhund och mink i ett utvalt område. Vi ville även bekämpa bland annat trutar och kråkor, men eftersom det inte var möjligt inom det projektet valde vi att starta en separat förening för detta. Vi ansökte om Leader-stöd, fick ett projekt godkänt och Ådans vänner startades.

Succén har varit stor och i dag är föreningen Ålands snabbast växande förening med över 600 medlemmar, och för den som delar intresset och är vän av sjöfåglar finns det plats för många fler i APrf.

– I början var vi kanske fem stycken som byggde ådtak, men projektet väckte ett stort intresse hos allmänheten. Av en slump hamnade vi på en båttur till Båtskären där vi fick sätta upp våra ådtak för att testa idén, och senare fick vi tillåtelse att sova över på Lilla Båtskären. Mänsklig närvaro håller örnarna borta, och vi fick snabbt väldigt bra resultat. Det har gjort att jag blivit mer och mer intresserad, när man faktiskt ser att vi gör skillnad.

Båtar och havet

Men det är inte bara ådor och dess överlevnad som Lucas älskar att ägna sin tid åt. Han är även aktiv inom bekämpningen av invasiva rovdjursarter i ett flertal av landskapet Ålands fastighetsområden. Kort och gott betyder det att han är med och ser till att rovdjur som vårdhund och mink utrotas.

– Det är cirka 55.000 hektar som vi ansvarar över, både vatten- och landområden. Det är första gången detta arbete görs organiserat och samordnat, vilket kräver mycket administrativt arbete som jag utför. Det kan stundvis blir mycket tid vid skrivbordet. Det här pysslar vi på med från hösten och fram till sista april. Då tar ådorna över igen.

Utöver detta jobbar Lucas även heltid som teknisk inspektör på ett lokalt rederi, ett jobb som stundvis kräver arbete på resande fot och längre perioder borta hemifrån. Att hans dygn verkar ha fler timmar än gemene mans dygn skrattar han gott åt.

– Jag tycker allt det här är väldigt roligt. Det är sällan jag känner att det är jobbigt eller tar för mycket energi.

Lucas flinar.

– Min sambo kanske inte håller med helt och hållet, men hon är väldigt förstående och har mycket tålamod med mig och alla mina projekt.

Just båtar är ett återkommande ämne under samtalets gång. Lucas anser själv att han spenderar mycket tid på sjön, även om den tiden ändå alltid är lite för lite. Han har sina egna båtar i sjön från att isen går på våren till att den lägger sig igen när vintern gör ny entré.

Bild

– Båtar har alltid varit en del av mitt liv. Som liten hade jag en leksaksbåt som jag släpade med överallt, och när jag blev större fick jag en roddbåt. På den vägen är det. Det är min inkomst och mitt stora intresse.

Lucas ser covid-tiden som en bra tid i livet, då inget annat program kom i vägen för hans tid på sjön och det inte fanns någonting annat att göra än att isolera sig ute på havet. Han anser sig vara väldigt medgörlig i de flesta fall, förutom om något händer med någon av hans båtar. Då sätts allt annat på paus.

– Om båten krånglar då stannar allt annat och jag gör ingenting annat förrän den är fixad igen.

Familjen har växt

Lucas har även nyligen blivit pappa för första gången. Något han beskriver som otroligt roligt, om än något väldigt nytt i livet att ta till sig och lära sig om. Även om sonen Frans knappt hunnit fylla en månad har Lucas redan stora planer för deras gemensamma engagemang i Ådans vänner.

– Första flytvästen är redan inköpt och snart ska han få följa med ut till Båtskären. Man kanske inte kan styra över vad barnens intressen blir, men man kan ju hoppas att han kommer tycka detta är roligt.

Lucas är medveten om att prioriteringarna ändras i och med att ett barn kommer in i en familj, men hoppas ändå på mycket tid tillsammans med sonen vid Båtskären.

– För barnen är det ju också roligt att göra något tillsammans med sina föräldrar, och detta kan man verkligen göra tillsammans. Det är en väldigt bra aktivitet för förälder och barn, att bygga ådtak tillsammans och spendera tid ihop ute på Båtskären. Jag ser fram emot det, att göra saker ihop med Frans.

Lucas poängterar vikten av att skapa ett intresse för kommande generation att vårda vår natur och närmiljö. Han menar att det finns en stor risk med att inte göra det.

– Har man inte en anknytning till något så har man inget intresse för det heller. För att värna om miljön måste man få en anknytning till den. Det hoppas jag kunna ge Frans.

Att ha ett spädbarn hemma är en stor omställning för de flesta, men för Lucas och hans sambo är dagarna lite extra spännande just nu. De väntar nämligen även på nycklarna till sitt nybyggda hus. För tillfället bor familjen i Lumparland, men kommer inom kort att bli lemlänningar.

– Det känns väldigt roligt! För mig är det viktigaste närheten till havet, och att jag kan ha mina båtar nära. Det får jag nu också, så det känns bra. Men med inflyttning mitt i sommaren och ha andra huset tömt på kort tid för de nya ägarna kommer det bli full fart.

Lucas skrattar till.

– Fast det är jag väl van vid.

En form av meditation

Förutom viltvård och friluftsliv har Lucas en stark kärlek till kampsportens värld. Som aktiv hockeyspelare under tonåren kom han i kontakt med boxning en sommar då hockeyn hade paus. Det var kärlek vid första träningen, och sedan dess har kampsporten i olika utformningar varit en stor del av Lucas liv. Så stor att han har titeln finsk mästare i MMA på prishyllan och till och med tagit sig till finska landslaget.

– Jag har tävlat i MMA på tre kontinenter. Asien, Europa och Nordamerika. Och jag har även tävlat i professionell thaiboxning i Thailand.

Att det gick från några sommarträningar till landslaget är Lucas egentligen inte förvånad över.

– Jag går alltid all in på det jag håller på med.

Att kampsport är ett omdebatterat ämne där våld ofta hamnar i fokus är ingenting som påverkar Lucas. Han är i stället väldigt mån om att svänga på den bilden som många människor har.

– Det är i slutändan inte så våldsamt. Kampsport handlar till största delen om teknik och finess, och strategin bakom allt man gör. Det är fysiskt utmanande på alla plan, det är verkligen en tuff träningsform. Men det är också utmanande för huvudet. Du måste vara skarp och ha huvudet på skaft.

Bild

Sin träning har Lucas i stor utsträckning utfört vid Hilti-gymmet i Mariehamn. Där har han även fungerat som tränare och coach i många år. Även om han i dag inte tränar lika aktivt som innan så är han tacksam för allt sporten har gett honom.

– Kampsporten har gett mig väldigt mycket på ett personligt plan. Jag har ju väldigt mycket energi, och många bollar i luften, men genom kampsporten kan jag kanalisera den energin. Det handlar mycket om meditation, att vara i nuet. När du utsätts för det omedelbara hotet som ett slag emot dig är fokuserar hjärnan bara på det, och ingenting annat. Man måste lugna sig, man måste vara helt närvarande i stunden, annars smäller det.

Lucas nickar instämmande åt sina reflektioner.

– Du kan ha hur mycket som helst i livet, men på träningen måste du koppla bort det och vara där och då. Det ger mig ny energi.

En egen ådkoloni

I dag har Lucas dock tagit en ofrivillig paus från de tuffa träningarna. Efter en rad skador ser han nu till att hålla kroppen i gång och ge den tid för läkning.

– Det roligaste med kampsporten, eller vilken sport som helst, är ju utvecklingen. Att det lönar sig att träna hårt för att man blir bättre. Men jag märker att åldern kommer emot, och ju hårdare jag tränar nu desto mer verkar jag gå sönder. Det förtar lite av glädjen med det hela, att inte känna att man blir bättre längre.

Men dagarna blir sällan långtråkiga ändå. Lucas anser själv att han har vunnit jackpot med sina hobbyer.

– Jag har alltid drömt om att ha en egen ådkoloni, säger han med glimten i ögat och skrattar gott innan han beger sig iväg för att njuta av sin pappaledighet.