Vårdö FBK hade två anledningar i att fira i söndags. Kåren fyllde 70 år och kunde dagen till ära inviga sin nya brandstation.
VÅRDÖ Vårdös frivilliga brandkår har fått en större brandstation.
-Det gamla huset var för litet, säger kårchefen Sven Sjölund och berättar att dragkroken tog i väggen när brandbilen stod parkerad därinne.
-Vi hade inga sociala utrymmen där, ingen dusch eller bastu, fortsätter han.
-Dessutom behövde vi köra genom ett bostadsområde. Nu har vi en väg in och en väg ut, fyller Vårdö FBK:s ordförande Krister Johansson i.
Men nu kan den 70-årsjubilerande kåren stoltsera med ett nytt, rymligt hus. Såväl släckningsbilen som redskapsbilen har gott om plats.
Har det mesta
Kalaset i söndags lockade många. Bland andra kommunfullmäktiges ordförande Anders Englund (c), avgående "brandkårsminister" Britt Lundberg (c) och Norra Ålands brandchef Jan Johansson höll tal.
Bland gratulanterna fanns många föreningar, andra frivilliga brandkårer och Ålands ömsesidiga försäkringsbolag.
Krister Johansson höll ett tal där han berättade om kårens historik från 1937 till i dag.
-Efter några större bränder i början av 1950-talet beslutade man sig för att skaffa en brandbil, en unik orginalbyggd Land Rover.
Efter 70 år med olika investeringar har Vårdö FBK nu det mesta som man önskar sig.
-Det som saknas är hydraulverktyg att klippa sönder bilar med vid trafikolyckor, säger Krister Johansson.
Det tar minst 20 minuter innan någon annan brandkår kan vara på plats i Vårdö.
-Därför måste vi ha utrustning så att vi klarar oss en stund.
Till exempel så har den nuvarande brandbilen en extra stor vattentank, för 4.000 liter vatten.
Fler sluter upp
Antalet utryckningar är mellan noll och fem per år, säger Sven Sjölund.
-Trafikolyckorna har ökat.
Cirka nio personer är aktiva i kåren. Men om det börjar brinna sluter många fler upp för hjälpa till, säger Jimmy Lundgren.
-Då kommer det 20-25 personer.
Dessutom följer det alltid med någon från första hjälpen-gruppen vid utryckningarna. En rätt ny person i den gruppen är 19-åriga Sofi Manelius.
-Det är någonting att göra. Dessutom var min pappa brandman och jag vill veta hur han arbetade och vad han gjorde, förklarar hon.

Ålandstidningen