Arbetet med en ny vattenlag har pågått sedan 2016 och i mars presenterade landskapsregeringen förslaget som nu får kritik från flera åländska miljöorganisationer.
Ålands natur och miljö, föreningens Rädda Lumparn och Ålands fiskevårdsföreningn lämnade samtliga kritiska svar när remissperioden för förslaget till den nya vattenlagen gick ut i går.
Simon Holmström säger att man från Ålands natur och miljö har en hel den kommentarer till lagförslaget.
– Vi menar att vattenlagen behöver styras upp så att alla vattenpåverkande verksamheter får ett rimligt utsläppstak. Så att de vattenförekomster vi har får en god status.
– I det här förslaget bygger man in strukturer som gör att det går att komma undan. Det finns otydligheter kring tekniken, otydlighet kring vad kompensation egentligen innebär och otydlighet kring vad som är ekonomiskt resurseffektivt.
I lagförslaget skriver landskapsregeringen på flera ställen att man har för avsikt att komplettera bestämmelserna senare.
– Det står på 14 ställen. Men det finns en stor risk för att landskapsregeringen inte kommer att ta fram riktlinjer, gränsvärden och utredningar och då blir vattenlagen uddlös.
Övergripande syfte
Simon Holmström menar att vattenlagen som ramlag måste vara tydlig med att allt vatten ska ha god kvalitet senast 2027.
– Om man inte gör det finns en grundläggande brist i lagen. Det övergripande syftet måste förtydligas så att ingen slinker undan. Landskapsregeringen har ett ganska långt arbete kvar.
Förutom att det övergripande syftet och regleringen måste stärkas skriver Ålands natur och miljö bland annat att fiskodlingsverksamheterna behöver regleras starkare. att det marina och terrestra biotopskyddet måste stärkas och att ÅMHM:s resurser måste utökas.
– Lagförslaget lägger ett stort tillsynsansvar på ÅMHM, som redan i dag har svårt att få ihop sitt tillsynsarbete. Så även fast landskapsregeringen skulle lyssna på allt annat finns det inga garantier för att lagen kommer efterföljas eller granskas. Hur kan man anta att de har resurser för att hantera det här?
Verkningslös lag
Ålands fiskevårdsförening konstaterar i sitt remissvar, precis som Ålands natur och miljö, att lagen är otydlig och kommer bli verkningslös till dess att detaljarbetet slutförts.
Man skriver att lagförslaget lämnar stora möjligheter för negativ miljöpåverkan att fortgå av ekonomiska skäl.
Vad gäller specifika fiskfrågor vill man se ett stärkt skydd för fiskar som vandrar i rinnande vattendrag och föreningens ordförande Torsten Fredriksson säger i ett pressmeddelande att vattenmiljöerna i lek- och uppväxtområden behöver hålla god kvalitet för att skapa välmående och hållbara fiskbestånd.
– Enligt de underlag som redovisats finns där mycket att önska. Ska en förbättring av dess miljöer kunna ske krävs en handlingsplan som minskar miljöbelastningarna från verksamheter både på land och i vatten, säger han.
Även Brage Wilhelms, ordförande i föreningen Rädda Lumparn, talar om behovet av en tydligare lag.
– Krafttag behöver göras för att Lumparn och alla avrinningssystem ska nå god status. Den nya vattenlagen är det viktigaste redskapet vi har i landskapet Åland för att nå målet om att allt vatten ska ha god kvalitet. I förlängningen handlar det inte bara om att rädda Lumparn utan hela Östersjön, säger han i ett pressmeddelande.

Kevin Eriksson