I och med att coronapandemin bröt ut runt om i världen så förändrades riksdagens arbete i grunden.
– Det har varit en ny situation. Beredskapslagen och alla de paragrafer som använts för att överträda det som grundlagen egentligen sätter gränserna för har ju aldrig använts tidigare. Det här var nya vatten för alla i grundlagsutskottet och riksdagen.
Mats Löfström och de övriga ledamöterna i grundlagsutskottet hamnade snabbt i händelsernas centrum. De var i mångt och mycket demokratins väktare när undantagstillståndet infördes för första gången sedan andra världskriget och lagstiftningen skulle gå i rekordfart.
– Utskottets roll är att vara portvakt och se till att regeringen inte överträder de begränsningar som lagen och grundlagen sätter.
 
Bland de svårare lagarna utskottet hade att bedöma nämner Mats Löfström stängningen av Nyland, distansundervisningen i skolorna och nedstängningen av restaurangerna. Han säger att pressen var enorm på utskottet, som flyttade sitt arbete till ett skyddsrum under riksdagen för att få mer plats, både tidsmässigt och politiskt.
– Trycket har varit lite annorlunda där inte bara regeringen har varit en aktör, utan också samhällsdebatten, media och republikens president har deltagit aktivt i debatten vilket han inte brukar göra annars när det gäller lagförslag. Det har gjort att i början av den här pandemin så var det nästan en masspsykos som präglade det finska samhället och säkert också det globala samhället. Man visst inte hur allvarligt det här skulle bli.
Att samhället försattes i undantagstillstånd, och vad beredskapslagarna faktiskt innebar, har varit en viktig diskussion för grundlagsutskottet.
– Nu var det en pandemin och ett virus vi bekämpade, men allt vi gör blir prejudicerande. Vad hade hänt om det var terrorism i stället och man satte beredskapslagarna i kraft? 
Mats Löfström menar att beredskapslagarna var skrivna med andra händelser i åtanke än en pandemi, exempelvis en kärnkraftsolycka.
– Regeringens hantering av pandemin har varit bra under våren, men man måste kunna föra den här diskussionen så att man ser till att rättsstaten och demokratin hålls intakt.
 
För Ålands del innebar aktiveringen av beredskapslagarna att självstyrelsen i mångt och mycket upphörde. För Ålands enda riksdagsledamot var det ett självklart område att bevaka. Mats Löfström bedömer att lagarna följdes, trots de konsekvenser det fick för autonomin.
– Men ingen hade tänkt att man skulle aktivera beredskapslagarna tidigare, nu ser vi att det har varit väldigt komplicerat i förhållande till självstyrelsen. Det här är en granskning man nu måste göra när man tittar på beredskapslagarna.
Ett av problemen med de kolliderande lagarna, som landskapsregeringen ofta framfört, är att Finland inte tog regionala hänsyn. Det är en åsikt som grundlagsutskottet delar, säger Mats Löfström.
– Man behöver ha en regional approach till det här, det är inte ”one size fits all”. Om smittan blossar upp på nytt i till exempel Helsingfors, då är det inte ändamålsenligt att stänga alla restauranger i hela landet. Grundlagsutskottet har givit Ålands ståndpunkt mycket stöd för att vi också sett att man måste ta regionala aspekter så att man inte stöper hela landet i en form.
 
De senaste veckorna har den finska regeringens otydliga, och ibland tvetydiga, besked fått mycket kritik inte minst från åländskt håll. En av de senaste frågorna som uppmärksammats är den att turismen i norra Finland ska skyddas av generösare gränsregler mot Sverige och Norge, samtidigt som inga sådan lättnader finns för Ålands del.
Mats Löfström menar att varje region måste hålla sig framme och påverka regeringens och myndigheternas beslut.
– Det har blivit lite djungelns lag där den som skriker högst är den som hörs. Därför måste man deklarera och berätta proaktivt att ”hej, det här är de saker som drabbat oss”. Anledningen till att man diskuterar den här resebubblan till Lappland är att de har själv föreslagit en sådan konkret sak, via sina kanaler till finskspråkig media.
– Vi behöver kanske skrika ännu högre i de här frågorna, säger riksdagsledamoten.
Har Åland varit för tyst gentemot Helsingfors?
– Nej, vi har lyckats ganska bra, men vi kommer inte i från att det åländska samhället är ganska litet. Ålands självstyrelse är unik, men när det gäller att bilda opinion så om du kommer in på ledarsidan i Helsingin Sanumat så läses det på ett annat sätt i ministerierna.
 
Mats Löfström har också via sociala medier kritiserat den bristande kommunikationen från de finska ministrarna.
– Det finns mycket förbättringspotential. Informationen måste vara tydlig i en pandemin. Under våren hade vi samma typ av missar, men det blev bra när statsministern samlade hela regeringen så att inte ministerierna soloåkte och hamnade i konflikt med varandra som vi sett nu.
Han säger att till skillnad från såväl Åland som Sverige är de finska ministerierna är mer decentraliserade.
– Eftersom alla ser det ur sin horisont, och det finns ganska mycket silotänk. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp så att man spelar ihop.
När det gäller kontakterna mellan Åland och Helsingfors säger Mats Löfström att kontakten mellan lantrådet Veronica Thörnroos (C) och Ålandsministern Anna-Maja Henriksson (SFP) varit mycket tät. Däremot hoppas han på en breddning av kunskapsnivån på andra ministerier, och mer kontaktytor mellan regeringarna.
– Man borde förstärka med fler resurser på ministerierna så att fler jobbar med Ålandsfrågor. Det finns till exempel ingen på statsrådets kansli som enbart jobbar med Ålandsfrågor. Tittar vi på Danmark, hur de jobbar med Färöarna och Grönland, så har man mer resurser som jobbar renodlat med självstyrelsefrågor. 
– Det kan inte vara Ålands ansvar att berätta varför Åland är självstyrt. Staten måste ta ett ansvar för sin egen organisation att man har tillräckligt mycket kunskap om autonomistatusen och vad det innebär.
 
När det gäller självstyrelsen är den största frågan under den här mandatperioden revisionen av självstyrelselagen. Tanken var att en proposition skulle lämnas till riksdagen i november. Men det har skjutits framåt på grund av pandemin. Mats Löfström menar att det är viktigt att det blir en ny självstyrelselag under den här mandatperioden.
– Annars riskerar processen att dö. Man har hållit på så lång tid med det här arbetet att vi behöver komma i mål om man inte ska behöva börja om från början. 
För Mats Löfström och hans 199 kollegor i riskdagen börjar arbetet på nytt på tisdag. Om ett par veckor ska regeringspartierna sätta sig ned för att förhandla om budgeten, en budget som kommer se mycket annorlunda ut från vad som var tänkt när regeringen bildades.
– Budgetrian kommer bli ett väldigt avgörande brytningspunkt där man kommer att titta på vilka av de längre målsättningarna som kan genomföras.
Centern har redan skärpt tonen en aning inför diskussionerna, kommer regeringen att hålla ihop trots att en hel del av det man var överens om nu inte kommer att kunna genomföras i ett nytt ekonomiskt läge?
–  Jag tror att man vill hålla ihop det här. I en pandemi skulle det inte vara ansvarsfullt att kasta landet i en så djup politisk osäkerhet att vi skulle behöva förrätta ett nyval. Man behöver en funktionsduglig och handlingskraftig regering att navigera åtminstone det närmsta halvåret, säger Mats Löfström.

Jonas Bladh