Barn- och ungdomskliniken tappar klinikchefen, och fler ÅHS-kliniker ligger i riskzonen för läkarbrist. Hur har den åländska sjukvården hamnat i den här krisen?

– Jag skulle inte kalla det kris, men det är ett klart utmanande läge. Jag har största tillförsikt till att läget är under kontroll, det finns en plan för hur man jobbar med det.

Organisationen kan uppfattas som bräcklig, varför har den tillåtits att bli det?

– Jag delar inte den bilden. I dag specialiserar sig läkare på ett helt annat sätt, vi går mot en mer komplex sjukvård. Det gör att det blir svårare för ett litet sjukhus att få tag på de breda läkarna, de utbildas inte på det sättet längre. Det här är en utmaning vi kommer att se längre fram. Det är inte bara på Åland utan något alla sjukhus tampas med, speciellt de små. Därför måste man våga titta på nya lösningar för att klara av att möta de behov som finns.

– Det är en utmanande bransch att jobba med, speciellt i dag när vi är mitt i en pandemi. Det är kris inom sjukvården på alla fronter. Vi blir fler, äldre och sjukdomar botas. Det är bara kostnadsdrivande och betyder att vi måste ha fler läkare och mer resurser.

Hur ska vi locka hit nya läkare?

– Vi kan locka med vår litenhet och det unika. Det gäller att vi hittar lösningarna så att det blir attraktivt att komma hit, att man kan specialisera sig och utvecklas som person. Unga människor vill känna att de bidrar och är med och leder utvecklingen. ÅHS arbetar just nu med att modernisera organisationen.