När Ålandstidningen kliver på Roger Höglunds kontor ligger den nästan rykande färska budgetboken för 2022 på hans skrivbord.

– Den kom från tryckeriet för en halvtimme sedan, den är nästan varm fortfarande. 

Det är hans första årsbudget som finansminister. 

– Det har varit otroligt intensivt, konstaterar Roger Höglund nu.

– När vi började göra tidsplanen, på sommaren, och jag såg schemat tänkte jag ”wow, så där mycket tid!” Och så blev det ändå jättebrått. Det är en ganska omfattande process, jag hade nog väntat mig att det skulle finnas mer tid för de olika momenten.

Räddades av skatterna

Det ekonomiska läger var allt annat än strålande när han tog över finansministerrollen i januari, mitt i brinnande pandemi.

– Det var ingen överraskning att det var ett väldigt kärvt läge. Det var en utmaning i sig, men det skrämde mig inte alls.

Sedan har den ekonomiska utvecklingen varit åt det positivare hållet, tycker han, även om utmaningarna fortsättningsvis är många. 

Underskottet i budgeten för 2021 var nästan 20 miljoner euro, trots rekordstora intäkter tack vare en ”puckeleffekt” när de två ekonomiska systemen överlappade varandra. Nästa budget landar på lite mer än minus elva miljoner.

– Det är ett betydligt bättre scenario nu än man vågade hoppas i början av året. Det är inte bra siffror, men mycket bättre än utgångsläget, konstaterar Roger Höglund.

Hur stor utmaning är det här underskottet?

– Den budget vi lägger fram nu är mer en normalbudget. Vi känner det som att vi är på väg ut ur coronan till en stor del, men vi kan inte konstatera att den är bakom oss. Det kan hända saker, så vi har sagt att om det dyker upp något coronarelaterat har vi beredskap att stöda, om det sedan är kommuner eller företag det gäller, via en tilläggsbudget.

Hans företrädare Torbjörn Eliasson (C) sade inför budgetpresentationen för ett år sedan att 2021 kunde bli det största stålbadet på länge. Med året så gott som i backspegeln är Roger Höglund mer optimistisk.

– Stålbad var det absolut förra året, då var det så mycket som var osäkert. Det finns fortfarande mycket som är osäkert, men vi har en grundbudget som känns stabil. Jag tycker att vi har täckt in de kostnader vi kan förväntas ha. Händer det ingenting oförutsett ska den här budgeten fungera.

Det är tack vare att skatteintäkterna sett bättre ut än man först trodde som underskottet har gått att beta av i den grad man gjort. Det sticker han inte under stol med.

– Visst är det så, det kan jag inte ta åt mig äran för. Men för Åland är det jättebra. 

Vill låna 20 miljoner

Landskapsregeringen (LR) begär en ny lånefullmakt i budgeten, den här gången på 20 miljoner euro. För ett år sedan begärde man 77 miljoner, fick nöja sig med 60 och behövde aldrig ta lån.

Vad är din prognos, kommer ni att ta lån i år?

– Det är väldigt svårt att säga. Likviditet inom det offentliga är en väldigt svår planeringsfråga, eftersom det beror för det första på hur intäkterna ser ut, framför allt på skattesidan, och om de håller prognosen. Vi har lärt oss att det kan ändra radikalt åt båda hållen.

– När vi diskuterar likviditet och lånebehov är det enligt bästa vetande. Vi är medvetna om att det kan hända saker som gör att lån förhoppningsvis inte behövs, eller att vi måste komma med en tilläggsbudget och begära en större lånefullmakt. Men utifrån det vi vet ska det här räcka till nu.

Tar flera mandatperioder

Det är ett stort och strukturellt underskott LR tampas med.

– Vi har räknat med ökade skatteintäkter nästa år och vi har ändå en negativ slutrad. Det visar att för att få ekonomin i balans tar det ett antal mandatperioder. Man måste titta på strukturförändringar och det är ingenting som man gör i en handvändning, säger Roger Höglund.

Det finns en skrivning i budgeten som han är ”lite stolt över”, säger han: LR överväger att tillsätta en parlamentarisk kommitté i ett försök att nå gemensamma planer för att reformera den offentliga ekonomin.

– Ett antal regeringar har gjort försök under årens lopp, men den politiska samsynen har inte räckt till. Det här tycker jag är ganska lysande – det är hit man hamnar. Ska man jobba för den åländska ekonomin är en mandatperiod väldigt kort. Jag ser nyttan med en parlamentarisk grupp och jag tror att det är den vägen man måste gå.

”Osthyvlar där man kan”

Tidigare i år ställde LR inbesparingsmål på alla avdelningar och myndigheter: två procent i budget 2022, sedan en procent och året därefter ytterligare en procent.

– Det har avdelningarna följt. Utan de här direktiven hade vi haft ett större minus, säger Roger Höglund.

 Särskilt att samma krav ställdes på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) visade sig vara en känslig fråga. ÅHS fick sedan flytta om sina procentsatser och ska spara en procent det första året, sedan två. I den egna budgeten når man sparbetinget, men ÅHS styrelseordförande Wille Valve (MSÅ) sade i samband med det till Ålandstidningen att det har varit fråga om hårda prioriteringar.

Hur såg strategin ut bakom direktivet? Utifrån såg det ganska mycket ut som en osthyvel.

– Förstås osthyvlar man där man kan, men i något skede hamnar man i ett läge där det inte går att osthyvla.

Flera myndigheter skriver i budgeten att de gjort de inbesparingar som krävts, men alla avdelningar i huset har ökade totalkostnader?

– Det är en bra reflektion, det är precis samma reflektion som jag själv gjorde när siffrorna började sätta sig. Man ser inte inbesparingen.

Roger Höglund menar att det finns ”ett antal” kostnadsposter som inte går att påverka. Han räknar upp den upphandlade flygtrafiken, som är tillbaka på normalkostnad efter att ha varit neddragen, och att bränslepriserna ökat, vilket har dragit upp de budgeterade bränslekostnaderna med nästan en miljon euro.

Vad är förklaringen för de andra avdelningarna, om vi bortser från infra?

– Vi håller på att utreda det som bäst. Det som märks överallt är personalkostnaderna, vi räknar med en kollektivavtalsenlig ökning på en procent. För hela landskapet innebär det ungefär en och en halv miljon euro.

Ni har ju tidigare gått ut med planer på att effektivisera förvaltningen för att få ner personalkostnaderna, men det är nämns inte i budgeten?

– Nej, det gör det inte. Vi har varit lite försiktiga med att göra större neddragningar eftersom vi precis kommer ur coronan. Vi har fortfarande en arbetslöshet på fem procent, det är snudd på dubbelt så mycket som normalt.

Utreder skattegränsen

Under hösten har skattegränsen bubblat upp som en stor politisk fråga. LR reserverar pengar för att utreda problemen, men något fast belopp är inte satt.

– Vi väntar inte på nästa år för att sätta igång någon större utredning, utan det här jobbet pågår väldigt intensivt redan i dag. Det har gjorts under en lång tid, men det har kanske inte synts så mycket, säger Roger Höglund.

När ska skattegränsen vara löst?

– Vi vill ju att förenklingarna ska träda i kraft så fort det går. Vi vill också att det ska finnas goda anvisningar. 

Oppositionen har kritiserat LR för att ha börjat agera väldigt sent i frågan. Ligger det något i det?

– Den här problematiken dök upp 2015, det fanns en regering då också. Det är nästan som när man diskuterar det strukturella underskottet där man inte kan belasta en regering. Det här är inte heller något nytt problem. Säkert finns det saker man hade kunnat göra annorlunda, så här i efterhand. Men från tjänstemannahåll har man jobbat väldigt bra.