Ålandstidningen skrev för en månad sedan om den hotande likviditetsbristen i Lumparlands kommun. Enligt en likviditetsanalys som gjordes i mitten av augusti beräknas kommunen kassamedel uppgå till minus 58.466 euro vid årsskiftet.

– Vi har inte en ekonomi i balans, konstaterade kommundirektör Mattias Jansryd då.

Kommunstyrelsen tog upp den ekonomiska situationen vid sitt senaste möte. En lista med nio åtgärder – inklusive deras för- och nackdelar – hade tagits fram inför mötet och kommunstyrelsen gick in för två av dem.

För det första ska kommunen ansöka om amorteringsfrihet. Fördelar med det är att det omedelbart frigör likviditet som kan täcka operativa kostnader, att kommunen kan bibehålla investeringar och viktiga verksamheter samt att det inte ökar skuldbördan. Nackdelar är att räntorna fortsätter att ackumuleras, att det inte är en långsiktig lösning och att det kan påverka kommunens kreditvärdighet negativt.

För det andra ska kommunen ansöka om likviditetsstöd hos landskapsregeringen. Enligt beredningen finns det dock inte någon godkänd lag som berättigar kommuner till likviditetsstöd.

Fördelar med ett stöd är att det blir ett direkt kapitalinflöde vilket kan förhindra att man behöver ställa in betalningar eller göra åtstramningar.

Nackdelar är att stödet kan komma med krav på återbetalning, vilket kan skapa en framtida ekonomisk börda, att det kan ställas kriterier som minskar kommunens flexibilitet samt att det kan öka beroendet av externt stöd.

Åtgärderna som kommunstyrelsen inte gick in för är inställda betalningar, investeringsstopp, temporär skattehöjning, utförsäljning av tillgångar, omförhandling av avtal, ökat låneupptag samt interna besparingar.