Tidigare lantrådet Roger Nordlund minns åren 1999-2007, då han satt på lantrådspositionen, som en väldigt intensiv period.

– Det fanns väldigt många starka politiska personligheter och viljor som ville få fram sina åsikter, säger han.

Under hans åtta år som lantråd fick hans landskapsregeringar fem misstroendeyrkanden riktade mot sig, varav tre kom ganska tätt inpå varandra. Två gånger upplöstes landskapsregeringen och man blev då tvungen att bilda nya regeringssamarbeten.

– Det blir så klart en jobbig situation när landskapsregeringen faller. Arbetet stannar av en stund, man behöver skapa nya politiska program och inleda samarbeten i nya lag. Dessutom bygger parlamentarismen på att man bör ha majoritetsregeringar, och det är inte alltid lätt att hitta samarbeten som fungerar ihop, säger han.

Beredd på olika utfall

Misstroendeyrkanden, och att regeringar kan tvingas upplösas, är en del av det politiska arbetet, säger Roger Nordlund.

– Det är ett av de instrument som oppositionen kan använda sig av, och är man missnöjd med regeringens förda politik eller anser att regeringen begått misstag är det ett naturligt grävtag att göra.

Tar man åt sig av den kritik som framförs av de partier som lämnar in misstroendeyrkanden?

– Det skiljer sig från fall till fall. Ibland finns det så klart fog för det som framförs och då är det viktigt att ta till sig av kritiken, säger han.

Blir det att man tar åt sig personligen av kritiken och misslyckade regeringssamarbeten?

– Jag har alltid tänkt att jag inte vill bli ovän med någon människa enbart på grund av att vi är politiska motståndare. Jag har försökt vara god vän både med politiker som jag samarbetat med och de som suttit i opposition. Det är viktigt att skilja på politiken som förs och människan bakom, säger han och fortsätter:

– Jag lärde mig en viktig sak av en tidigare svensk generalkonsul som sa till mig att man aldrig ska använda sig av för hårda ord i en debatt mot någon, för man vet aldrig vem man kan komma att samarbeta med i framtida arbeten.

Han säger även att inom politiken måste man vara beredd på att kunna hantera många olika situationer och att saker inte alltid går som man tänkt sig.

– Det viktigaste är att se till att samhällsarbetet går framåt och att det politiska arbetet inte stannar av.