I fredags antog landskapsregeringen (LR) ett nytt integrationsfrämjande program för 2024–2027. En nyhet i programmet är inrättandet av ett integrationsråd (se artikel intill).
Inflyttningen till Åland sker främst genom arbetskraftsinvandring eller med anledning av kärlek, familj och studier. Sedan 90-talet har Mariehamn tagit emot kvotflyktingar, och sedan 2015 har flera kommuner erbjudit platser för flyktingmottagning. Från och med 2022 har ukrainare erbjudits tillfälligt skydd på Åland.
– Vi har mycket goda förutsättningar för att lyckas med integrationen på Åland. Vi är ett litet samhälle med låg arbetslöshet, bra skolor, en stark tredje sektor och bra grundtrygghet. Programmet är ett viktigt steg mot en mer strukturerad hantering av integrationsfrågor från landskapets sida, säger social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S).
Han berättar att han nyligen diskuterade ungdomskriminalitet med sina nordiska kollegor:
– Jämfört med våra grannländer har Åland inga utsatta områden på samma sätt. Vi har främst arbetskraftsinvandring, vilket ofta är en expressväg in i samhället. Men vi är noga med att följa utvecklingen i omvärlden för att undvika splittring i samhället. Programmet är ett sätt att arbeta förebyggande.
Hantera utmaningar
Integrationsprogrammet innehåller både mål och konkreta åtgärder, och klargör ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Organisationer och kommuner har fått möjlighet att läsa programmet och ge sina synpunkter.
Landskapets program för integrationsfrämjande
Några åtgärder:
• Landskapsregeringen (LR) ser över och effektiviserar sina informationsinsatser till inflyttade för att erbjuda en bättre helhet.
• Ett integrationsråd inrättas för att fungera som en plattform mellan olika grupper och som rådgivande organ i integrationsfrågor.
• Förbättra valinformation inför nästkommande val.
• Kunskapshöjande insatser.
• Kompletterande satsningar som utförs av tredje sektorn genom stöd av bland annat PAF-medel inom fastställda principer och kriterier.
• Avisering om revidering av landskapslagen.
Födelseort på Åland
Åland: 18.777 personer.
Finland: 5.524 personer.
Sverige: 3.120 personer.
Övriga Europa: 1.867 personer.
Asien: 571.
Amerika: 167.
Afrika: 112.
Oceanien: 20.
Övriga: 201.
Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub), 2022
Vad är integration?
Att mötas, anpassas och påverkas av varandra för att samspela, fungera och leva tillsammans. Invandrarens och samhällets internaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds.
– Det fanns ett smörgåsbord av förslag. Kommunerna var ganska eniga om att programmet är välbalanserat, även om några hade avvikande åsikter, säger specialsakkunnig i integration, Dan Sundqvist.
På frågan om vilka utmaningar som finns i dag, svarar han:
– Det finns en något oklar ansvarsfördelning mellan olika aktörer. En del gör mer än det som krävs enligt lagstiftningen, medan andra har svårt att leva upp till den.
Dan Sundqvist lyfter fram några goda exempel, som att nyinflyttade i skärgården ofta välkomnas direkt i hamnen, och att Mariehamn har en hel enhet i Rådhuset som arbetar med integration.
– Åland har en stor inflyttning, vilket är positivt. Utflyttningen minskar också. Det visar att vi gör något rätt eftersom folk vill stanna kvar.
Öka valdeltagandet
Ett tydligt mål i programmet är att öka valdeltagandet bland inflyttade. I det senaste kommunalvalet hade personer från utomnordiska länder ett valdeltagande på knappt 30 procent, medan det i lagtingsvalet var 50 procent.
– Jag hickade till när jag såg siffrorna. Åland har lågt valdeltagande generellt, men det är otroligt mycket lägre bland utomnordiska invånare. Det är ett stort problem som vi måste hantera, säger Arsim Zekaj.
