Det är på begäran av Utrikesministeriet som landskapsregeringen lämnat ett utlåtande till statsrådets redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön som lades fram för tre veckor sedan. I redogörelsen berör regeringen i Helsingfors det förändrade säkerhetsläget, vilka möjligheter det finns för Finland att utveckla den nationella försvarsförmågan och framför allt konsekvenserna av ett eventuellt Natomedlemskap.

Landskapsregeringen har redan tidigare konstaterat att det av redogörelsen framgår att Finlands syn på Ålands demilitarisering och neutralisering står fast, men i takt med att ett besked om en Natoansökan nu bara verkar ligga dagar bort har frågan om Ålands status blivit alltmer aktuell.

Fullt förtroende

Landskapsregeringens utlåtande har tagits fram i samråd med den självstyrelsepolitiska nämnden och inledningsvis skriver man att landskapsregeringen inte tar ställning till huruvida Finland borde gå med i Nato eller inte. Därefter går man in på frågan om försvar och militär närvaro på Åland.

– Statsledningen och Försvarsmakten har varit tydliga med att det finns beredskap för att försvara Åland. Det är de, och inte landskapsregeringen, som sitter på underrättelseuppgifter. Beslutet av militär närvaro på Åland fattas av statsledningen i Finland och vi har fullt förtroende för att de fattar de beslut som är nödvändiga för landets säkerhet, säger lantrådet Veronica Thörnroos på en presskonferens på tisdagen.

Vidare skriver landskapsregeringen i utlåtandet att man delar uppfattningen om att Ålands status ska bevaras oförändrad och att ett finländskt medlemskap i Nato går att förena med Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område.

Måste klargöras

Inte heller anser landskapsregeringen att Ålands status på något sätt skulle hindra ett finländskt Natomedlemskap. Det viktiga är att avtalen om demilitariseringen och neutraliseringen kvarstår oförändrade. Därför vill landskapsregeringen att det under anslutningsprocessen säkerställs att de internationella avtal som reglerar Ålands särställning inte i framtiden kan ifrågasättas med hänvisning till Natoavtalet.

Huruvida det görs i ett särskilt avtal eller i en kort skrivning är emellertid för tidigt att säga enligt landskapsregeringens rättschef Michaela Slotte.

Landskapsregeringen framför också att Åland enligt självstyrelselagen ska ges tillfälle att delta i förhandlingar om särskilda skäl finns. Därför vill man delta i de eventuella Natomedlemskapsförhandlingarna till den del Åland berörs.

Är det ett krav?

– Vi har diskuterat saken med Helsingfors tidigare och det har funnits samsyn. Vi har varit tydliga med att vi vill vara en del av förhandlingarna, men vi har ingen möjlighet att ställa några krav, säger Veronica Thörnroos.

– Jag skulle bli mycket förvånad om man inte väljer att lyssna på de åländska önskemålen i det här läget. Även om det inte direkt är åländsk behörighet har vi så här långt varit ett subjekt i processen, tillägger Harry Jansson.

Harry Jansson betonar under presskonferensen också att Åland känner sig väldigt tryggt i hur man kommer att hanteras i den kommande ansökningsprocessen.

– Åland är unikt och Ålands särställning regleras i flera konventioner.

På fredag finns representanter från landskapsregeringen på plats i Finströms kommunbibliotek (13.00-14.00) och i Mariehamns stadsbibliotek (14.00-15.00) för att svara på frågor från allmänheten.