Under onsdagen godkände grundlagsutskottet att fyra paragrafer från beredskapslagen träder i kraft i hela Finland med undantag för Åland. I och med detta tog man upp att beredskapslagen behöver avgränsas så att den inte gäller på Åland. Grundlagsutskottet arbetar således med att rätta till förordningen, men betonar att det inte har någon betydelse för spridningen av coronaviruset utan att det är mer en fråga om juridik.
”Frågan har mycket liten praktiskt betydelse men har ändå mycket stor principiell betydelse”, skriver Mats Löfström.
Att förordnanden blir utformade så som lagen föreskriver är ändå viktigt med tanke på Ålands självstyrelse, enligt Mats Löfström. Han betonar att grundlagsutskottet är noga med att respektera detta.
- Det här visar återigen på grundlagsutskottets viktiga uppgift generellt, men i synnerhet i förhållande till självstyrelsen, skriver han.
Komma överens med Åland
I en skrivning från utskottet framkommer det att “Utskottet har med beaktande av Ålands särställning ansett det viktigt att det utöver hur uppgifterna vid beredskapen inför undantagsförhållanden ska ordnas också avgörs genom en överenskommelseförordning hur de förvaltningsuppgifter som beror på att beredskapslagen tillämpas i landskapet Åland ska ordnas”.
Denna skrivning är viktigt för Åland på sikt, menar Mats Löfström, även om det inte är omöjligt att en beredskapslag i något läge i framtiden kan komma att gälla även på Åland.
”Vi har på många sätt rört oss i helt nya juridiska vatten under hela pandemin både generellt och i förhållande till självstyrelsen. Det är i allas intressen att det fungerar optimalt”, skriver Mats Löfström.
Han hänvisar till en skrivning från 2009 då en överenskommelseförordning som praktiskt reglerar beredskapslagen på Åland ansågs viktig.
- Frågan får nu inte hamna i glömska som efter år 2009 utan arbetet behöver påbörjas senast efter pandemin. Grundlagsutskottets ståndpunkt i saken är exceptionellt tydligt, skriver Mats Löfström.
