Landskapsregeringen har fått remissvar av kommunerna om ett betänkande om revidering av kommunallagen. Betänkandet bygger till stor del på kommunernas synpunkter från remissrundan som gjordes våren 2024.

Kommunerna välkomnar en revidering av lagen och bland annat Hammarland skriver att det är positivt med en modernisering.

Eckerö är en av de kommuner som vill att kommunallagen ska innehålla så lite detaljstyrning som möjligt.

”Arbetsgruppens förslag går dock i en annan riktning genom att föreslå en mer omfattande och detaljerad kommunallag”, skriver man och konstaterar att vissa åtgärder som kan ses som positiva, samtidigt kan bli en ökad administrativ börda och minska självbestämmandet för kommunerna.

Sund skriver att en del av förslagen redan går att genomföra med nuvarande lagstiftning.

Vårdö påminner om subsidiaritetsprincipen, det vill säga att besluten ska fattas så nära kommuninvånarna som möjligt och vill att kommunallagen ska ta hänsyn till den åländska småskaligheten. Man föreslår också att skärgården ska få specialbestämmelser.

Flera kommuner anser att det är bra att möjligheten att sitta både i kommunstyrelse och -fullmäktige samtidigt införs, men Sund motsätter sig det med hänvisning till jävsproblematik vid bokslutsbehandling.

Sund skriver också att det inte behövs reglering för redogörelse för bindningar för förtroendevalda i små kommuner eftersom alla redan känner till dem.

Eckerö efterlyser åländskt anpassade jävsregler.

Borgmästare för kommunerna

Förslaget om att införa borgmästarrollen, att en förtroendevald skulle vara både styrelseordförande och ledande tjänsteman, år tumme upp av bland annat Kumlinge, som vill kalla det kommunalråd.

Saltvik skriver att det är tveksamt om det är nödvändigt att införa modellen, medan Lemland skriver att om det införs måste det vara tydligt att fullmäktige fortfarande är kommunens högsta beslutande organ.

Mariehamn vill att man analyserar hur ändamålsenlig modellen är med tanke på de åländska kommunernas storlek, men staden ställer sig däremot positiv till hel- eller deltidsanställda förtroendevalda.

Små kommuner och ekonomi

De ökade kraven på administrationen för ekonomin är problematiskt för små kommuner, enligt flera kommuner, som vill att kraven anpassas efter kommunens storlek.

Att reglerna för kommunalförbund och samverkan tydliggörs är positivt, men det får inte tvinga in små kommuner i samarbeten som blir för dyra och minskar kommunens självbestämmanderätt, skriver Lumparland och nämner Kommunernas socialtjänst (KST) som exempel på en sådan samverkan.

Lemland vill att lagen ska kompletteras med vägledning om vilka bestämmelser som kan anpassas lokalt med tanke på kommunernas olika storlek och ekonomi.

Finström lyfter definitionen av värdkommun. Det utgör en enklare förvaltning och färre juridiska personer jämfört med kommunalförbuden och att i stället använda sig av värdkommuner skulle förenkla och effektivera samarbeten i framtiden, skriver kommunen.