År 2030 ska 30 procent av alla land- och vattenområden i EU vara skyddade. Det slås fast i EU-strategin för biologisk mångfald.
I fjol var endast 2,8 procent av de åländska vattenområdena och 2,6 procent av landområdena skyddade.
För att få upp siffran köpte LR i fjol, genom EU-projektet Life-IP Biodiversea, fastigheten Klyndakobbarna norr om Jurmo i Brändö. Det är ett av områdena på Åland som har höga naturvärden och därför bedömts som lämpliga platser att inrätta nya skyddsområden på.
Värnar kulturarvet
En som följt diskussionen är Johan Mörn från Saltvik. Han är turistföretagare och tillika ordförande både för Ålands fiskare och Ålands skogsvårdsförening,
Han föreslår att en ny form av fredning mot exploatering inrättas för så kallade kronoholmar (se faktaruta). I områdena, som skulle kallas AX-reservat, skulle både miljön och det immateriella kulturarvet bevaras.
– Vill landskapet freda mer natur är det lätt hänt att de tar de här holmarna eftersom det skulle gå ganska lätt och snabbt. Men då måste man också tänka på konsekvenserna. Det vore viktigt att man ändå kan utnyttja de här kronoallmänningarna på ett traditionellt sätt.
Enligt den modell Johan Mörn förespråkar skulle områdena inte få exploateras för vindkraft och till exempel muddring eller sprängning skulle förbjudas. Landskapet skulle heller inte få avyttra fastigheterna. Däremot skulle småskaligt kustnära fiske och jakt vara tillåtna.
– Självstyrelsen står ju för att vi ska bevara vårt svenska språk, vår kultur och våra sedvänjor – och det är just vad AX-reservaten handlar om. Det här skulle vara en fjäder i hatten för våra politiker.
Svar samlas in
I många av de åländska naturreservaten får man ju redan fritidsfiska och jaga, och i vissa fall även yrkesfiska med tillstånd av LR.
– Men många gånger gäller då fiskekort och att vissa personer fått lov att jaga invasiva arter.
Som Ålandstidningen berättat tidigare utför EU-projektet Life-IP Biodiversea just nu en enkät om hur en utökning av åländska skyddade marina områden påverkar alla från privatpersoner till företag.
Frågor ställs bland annat om förbud mot fiske och restriktioner kring att uppföra vindkraftverk. Via en karttjänst går det att ta del av vilka områden på Åland som kan bli aktuella för skydd.
Kronoholmarnas historia på Åland
• Landskapet har ett trettiotal fastigheter som betecknas som kronoholmar. Namnet kommer sig från att det tidigare var endast kronan som kunde äga fastigheter av krononatur och lagfarter kunde inte beviljas på kronojord.
• 1809 övergick kronojorden till Storfurstendömet Finland.
• I början av 1950-talet överläts i princip all egendom av krononatur i landskapets ägo. Nyttjande- eller besittningsrätten har dock tillhört andra parter, vilket skapat en moment 22-situation. Den har dels inneburit att landskapet inte haft förfoganderätt, dels att lagfart varken kunnat beviljas landskapet eller besittningsrättsinnehavarna.
• 2018 köpte fastighetsverket den fasta besittningsrätten till Hamnskär i Vårdö av stomfastigheten och verket beviljades senare lagfart. Landskapet fick då ett prejudikat som visar att den låsta situationen kring kronoholmarna går att lösa.
Källa: Landskapets fastighetsverk.