På plats för att överlämna skrivelsen fanns bland annat Madeleine Harms, suppleant i Waldorfskolans styrelse och förälder till barn i skolan, tillsammans med flera föräldrar och andra förtroendevalda. Innan de överlämnade skrivelsen sade de vara sig bestörta över att den modell man arbetat fram tillsammans med lanskapet och kommunerna nu frångåtts från landskapets håll.Utan pengarDen åländska Waldorfskolan har under hela sin existens kämpat med att få ihop det ekonomiskt. De har att göra med att den åländska lagstiftningen för ersättande skolor ser annorlunda ut än i övriga Norden. Kommunerna behöver inte betala ut hela basbeloppet för landskapsandelar till elever i ersättande skolor.Basbeloppet är den genomsnittliga summa det kostar att ha en elev i en åländsk skola under ett år.Waldorfskolan har sagt att det behövs 78,5 procent av basbeloppet för varje elev per år för att få det att gå runt. Något flera kommuner inte varit villiga att betala eftersom landskapsandelarna som går till kommunerna är så olika stora.Förra sommaren gjordes därför en överenskommelse mellan Waldorfskolan, kommunerna och landskapet.Överenskommelsen innebar att alla kommuner skulle betala samma andel av basbeloppet per elev, 50 procent. Resterande 28,5 procent skulle sedan komma från landskapet för att få ihop 78,5 procent. Ett stöd landskapsregeringen nu inte längre är villiga att bistå med.Annorlunda lagstiftningWaldorfskolans framtid är nu därför allt annat än säker. Sedan landskapet dragit sig ur saknas 28,5 procent för att få ihop det, och nu vill kommunerna inte komma tillbaka till förhandlingsbordet.Innan det nya avtalet slöts med kommunerna betalade de flesta mera än 50 procent av basbeloppet. Det innebär att man nu ett och ett halvt år senare, när landskapet bestämt sig för att inte längre lappa kostnaden, satt sig i större problem än man var i innan.Och det är därför man i desperation ännu en gång vänder sig till landskapet för ny finansiering, och för att försöka få till en lagändring som skulle göra att ersättande skolor kan verka på samma sätt som alla andra skolor.– För så ser det ut i alla andra nordiska länder. Och man har vetat om problemet i lagstiftningen här under många år men inget har gjorts åt saken. Det märkliga är också att om Mariehamn till exempel skickar en elev till en skola i Jomala så betalas hela basbeloppet ut. Men det gäller inte för ersättande skolor, därför att det så svårt att driva en sådan här på Åland, säger Madeleine Harms.Het potatis-situationEn ny grundskolelag är inte på kommande förrän 2018, så hjälp från lagstiftningen får man vänta åtminstone två år på. Nina Fellman säger saken kommer att diskuteras och att hon hoppas på en lösning, men att stödet till skolorna är kommunernas angelägenheter och inte landskapets.– Sen är det givetvis beklagligt att det ser ut som det gör. Det är lite av en het potatis-situation som uppstått. Men i och med detta kan jag lova att vi kommer att diskutera saken. Det är det första kultur- och utbildningsminister Tony Asumaa får på sitt bord när han kommer tillbaka från sin semester.Waldorfskolan billigareSitt beslut att inte bistå med vidare finansiering motiverade landskapsregeringen med att ekonomin är dålig. Enligt Per Eriksson, en annan engagerad på plats är det dock ingen giltig förklaring.– Vi utbildar elever till en mindre kostnad än de andra skolorna. Det är ingen lätt kalkyl men i praktiken kunde landskapet spara pengar på att flera elever gick i Waldorfskolan, sade han vid överlämnandet.Den låga budgeten innebär också att många föräldrar och engagerde måste ställa upp för skolan. Bland annat genom till exempel städning.– Vi gör det gärna så länge det är för barnen. Men det är tungt att hela tiden jobba mot sämre förutsättningar, säger Heidi Räsänen-Lindberg, som har sina barn på skolan.

Kevin Eriksson