Under februari månad deltog årskurs åtta i Strandnäs skola i ett självmordspreventivt och hälsofrämjande program, YAM. Det står för Youth Aware of Mental Health.

Det var utbildade instruktörer från Finland som ledde programmet. Det syftar till att öka kunskapen om psykisk ohälsa bland unga och utveckla färdigheter att möta livets svårigheter.

YAM-programmet har tagits fram av forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Columbia University i New York och det har visat sig vara effektivt för att minska nya fall av självmordsförsök, nya fall av självmordstankar och depression. Metoden är etablerad bland skolor i Stockholmsområdet och vid ett flertal skolor i Österbotten. YAM går bland annat ut på lektioner, diskussioner och olika rollspel.

48 elever fick fylla i en enkät och den visade bland annat eleverna i Strandnäs mådde förhållandevis bra jämfört med elever som instruktörerna brukar träffa i skolor i Österbotten. Den visade också att eleverna i Strandnäs främst kommunicerar med sina vänner om psykisk ohälsa, i andra hand med föräldrar och i tredje hand med lärare. Var femte elev angav i enkäten att de hade haft självmordstankar åtminstone någon gång under de senaste två veckorna. Enligt YAM-instruktörerna kan det höra till den normala utvecklingsfasen i denna ålder så länge det handlar om tankar som kommer och går.

”Vettigt”

Tre elever som gått programmet under totalt tre veckor är Julia Rosenkvist, Marina Fili och Siri Westman.

De berättar att de vanliga lärarna inte deltar i programmet utan det är endast YAM-instruktörer från Finland som håller i det.

– Det var överlag bra och hade bra budskap. Vettiga saker togs upp, säger Siri Westman.

Tjejerna är ändå överens om att innehållet emellanåt kunde bli lite långtråkigt.

– Men man förstår ju att det är av omtanke. De frågade mycket av oss, vad vi varit med om och hur våra tankar går, säger Marina Fili.

– Det som var bra var att de verkligen tog upp många ställen dit man kan vända sig om man inte mår bra, säger Julia Rosenkvist.

– En annan bra sak var att de tipsade om hur man kan se på en person att den mår dåligt, säger Siri Westman.

– Det svåra är väl att det ofta inte märks så mycket. Men om någon kompis drar sig undan och är mycket hemma och verkar nedstämd kan det tyda på det. Ofta kan de svara att de mår bra om man frågar dem, säger Julia Rosenkvist.

De är överens om att fler unga än man tror i dag lider av psykisk ohälsa i någon form.

– Men en av poängerna här var att det är normalt att ibland må dåligt, att det hör till livet. Man behöver inte tänka att det bara är jag som mår så här, säger Julia Rosenkvist.

Möjlig fortsättning

Josefine Eriksson är vicerektor i Strandnäs skola och hon säger att instruktörerna inte tar upp något som de unga inte redan går och tänker på. Hon beskriver instruktörerna som professionella och välutbildade.

Hon fick höra om planerna landskapsregeringen hade att ta YAM till Åland.

– Då tyckte jag att vi kunde hoppa på programmet som en pilotskola, eftersom det inte riktigt finns något program att jobba med förebyggande när det gäller psykisk hälsa.

Josefine Eriksson tycker att mer samverkan behövs för att förebyggande jobba för ungas psykiska hälsa.

– Det behövs ett utökat samarbete mellan olika samhällsaktörer som ÅHS, KST, skolor och daghem där alla kan komma med sin sakkunskap för det gemensamma målet: de ungas bästa.

Strandnäs skola ställer sig positiv till en fortsättning av YAM-programmet. Tidigare forskningsresultat visar att den största effekten av ett genomfört YAM-program syns ungefär efter ett år. Det beror på att YAM-metodiken främst fungerar förebyggande, alltså leder till att färre nya elever utvecklar depressioner eller får återkommande självmordstankar.

– En klar majoritet av eleverna sade att de hade lärt sig mycket om psykisk hälsa. Vi tror att vi får en möjlighet att fortsätta med programmet i höst, det finns medel för det, säger Josefine Eriksson.