Klockan är 10.45 när jag kommer ut ur klassrummet. Nästa lektion börjar om fem minuter och mitt skåp är på andra sidan skolan. Jag börjar röra på mig genom den trånga korridoren som är full av människor. Någon sitter på golvet med huvan uppdragen över huvudet och spelar något mobilspel. Andra ropar högljutt med sina kompisar medan de spelar pingis och vissa hänger i klungor. Det känns rörigt. Jag kommer fram till mitt skåp. ”Vad har vi nu?”, undrar jag. Min kompis svarar ”matte” medan han skrollar Tik Tok. ”Har du gjort läxan?”. “Shit, hade vi läxa?”.
Jag sätter mig ner och skriver hastigt ner något för att försöka undvika en prick. Det ser ut mer som hieroglyfer än bokstäver och siffror. Runt mig fortsätter den höga ljudnivån och det är omöjligt att koncentrera sig, fast jag vill. ”Vad är klockan?”. ”10.49”, får jag som svar. Vi börjar om en minut. Jag stänger boken, tänker ”det får duga” och skyndar mig mot matematikklassrummet. Fyra elever i bredd lunkar långsamt framför mig mot sin lektion som om de har all tid i världen. ”Flytta på er!”, vill jag skrika. Jag ser i ögonvrån hur läraren håller på att stänga dörren, men jag hinner precis slinka in i tid.
I dag är det allt mera vanligt att ungdomar upplever stress i vardagen, enligt KiVa-enkäten 2024. Det är en undersökning där elever från många olika skolor i Finland svarar på frågor gällande deras välmående och skolgång. Ofta handlar stressen om att komma i tid, prestera i prov eller hinna göra läxor.
Stressen leder snabbt till irritation över små saker, som till exempel att någon går långsamt framför en. Rasterna är till för att vila, men vi upplever att de är korta och att det blir naturligt hög volym eftersom flera hundra personer pratar samtidigt med varandra. Det leder till att det är svårt att hinna återhämta sig, speciellt om man gör läxor eller om man använder rasten till att plugga på prov eller förhör.
I KiVa-enkäten finns jämförelser mellan andra skolor i Finland och den egna skolan, vilket i vårt fall är Övernäs skola. För det mesta är Övernäs skola lite bättre, men det betyder inte att vi kan inte kan förbättra oss. I enkäten framkommer till exempel att många elever upplever sig vara ensamma i skolan, både i vår skola och i övriga Finland. Ensamhet är ett stort problem, som bidrar till att många mår dåligt. Enligt undersökningen accepterar vi varandra, vilket inte är en bild vi alltid delar.
De som inte har en grupp att umgås med blir lämnade ensamma, bara för att man inte är likadan som alla andra. I dag lider allt fler av depression och ensamheten ökar bland unga. Trots att man har vänner betyder det inte att man inte kan känna sig ensam. Det finns även elever som knappt har vänner, som känner sig nedstämda.
Vi behöver alla ansvara över varandra, se varandra i ögonen och fråga om allt är okej. Det kan rädda liv. Dock är det inte så lätt som det låter. Vi är rädda, nervösa och vi känner kanske inte personen. Därför vågar vi kanske inte säga något och således missar vi en chans att hjälpa någon. Det kommer alltid finnas ensamhet, men det går att påverka. Vi vet om problemet, men vi behöver hjälp av vuxenvärlden för att veta hur vi ska göra. Hjälp oss!
Enligt KiVas undersökning uppskattar eleverna att både föräldrar och lärare markerar att mobbning är fel. Det är bra, men vuxna märker inte alltid allting. Ibland reagerar inte lärare när de borde. Detta kan bero på att lärarna inte märker när någon blir mobbad, eftersom det kan handla om småsaker som inte alltid syns. Därför behöver vi få rätt verktyg att kunna hantera saker själva, och avgöra när vi behöver be om hjälp.
Varje år deltar eleverna i KiVa-undersökningen, utan att egentligen veta varför. Resultaten nämns på sin höjd i elevrådet, men försvinner sedan. Vi elever är intresserade! Vi är nyfikna på att få veta vad resultatet blir. Genom att få ta del av detta resultat skulle vi få en bättre förståelse om hur läget i just vår skola är, jämfört med övriga Finland. Då förstår vi också bättre vad vi behöver fokusera på, och varför skolan till exempel har olika temadagar.
Sammanfattningsvis är stress och ensamhet en stor del av vår vardag. Mycket är redan bra i vår skola, men vi kan göra bättre. Vi ungdomar tänker mycket på detta, och vill ha det bra. Ibland känns det som att politiker tycker till över våra huvuden, utan att fråga oss om hur det faktiskt är.
Vi är experterna på hur skolmiljön är för oss. Politiker och andra beslutsfattare – fråga oss om hur det är! Vi vill gärna vara med och påverka. Vi alla behövs för att hjälpa elevernas mående i en stressig vardag med korta raster.
Axel Andersson, Scott Fredrickson och Elly Tommiska
Elever i Övernäs skola
