När Åland gick med i EU såg det åländska samhället helt annorlunda ut än i dag. Närmare 44 procent av Ålands bnp var kopplad till sjöfarten och antalet invånare var nästan 5.000 färre än nu.
Den starka kopplingen till sjöfarten och vår autonoma status gjorde vid inträdet att medlemskapet villkorades. I ett särskilt protokoll specificerades undantag kring jordförvärv, näringsrätt och möjligheterna till taxfree-trafik. Dessa har alla haft sin inverkan på det åländska samhället och Åland har tjänat på undantagen och på EU-medlemskapet i stort.
Rapporten konstaterar att det åländska EU–medlemskapet har bidragit till en stabilare verksamhetsmiljö genom lägre räntor, stabilare inflation och större marknader med gemensam valuta. Detta ska inte underskattas – dessa ingredienser är viktiga i samhällsbygget, men tas alldeles för ofta för givna.
Inte minst är stabiliteten viktig för att locka till inflyttning och enligt rapporten har den åländska befolkningstillväxten varit snabbare än i Sverige och Finland under samma period. Inflyttningen från nya EU-länder har ökat under 2000-talet och har vägt upp det faktum att allt fler stora årskullar nått pensionsålder. Med detta sagt noterar rapportförfattarna ändå att den delen av befolkningen som är 65 år eller äldre är den som ökat mest på Åland under EU-medlemskapet.
Att inflyttningen är viktig för Åland står klart när vi närmare analyserar siffrorna. För trots åldrande befolkning har arbetskraften fortsatt att växa. Inte bara på grund av inflyttning från våra närregioner utan även på grund av inflyttning från andra EU-länder och länder utanför EU. Åland behöver inflyttning för att trygga tillväxten och här visar siffrorna klart och tydligt att så sker och att de som flyttar till Åland hittar sin plats i det åländska samhället. För enligt rapporten har antalet sysselsatta efter finanskrisen 2008 vuxit snabbare på Åland än i Finland som helhet.
Åland är genom undantagen inte fullt integrerat med EU. Skattegränsen och inskränkningar i den fria rörligheten gör att vi inte kan ta del av hela EU:s utbud. Samtidigt har vi efter EU-inträdet ändå lyckats dubblera vår handel med övriga EU under 2010-talet.
Det är lätt att se klara fördelar med EU-medlemskapet men det får inte leda till att vi negligerar utmaningarna. Ett tydligt bevis på att vi har utmaningar är att bnp-utvecklingen i relation till andra områden inte varit lika positiv under samma period.
Det finns utmaningar och vi måste jobba aktivt med dem. Visst har Åland haft stora fördelar med EU-medlemskapet, men vi har även varit dåliga på att ta tillvara förmånerna som medlemskapet medför. Även om handeln med övriga EU ökar har vi inte utnyttjat möjligheterna med medlemskapet som andra regioner nära oss gjort. Det är på många sätt som att vi valt att vara med, men ändå ställt oss vid sidan om.
Åland behöver ta för sig och se möjligheterna som marknaden på närmare 750 miljoner invånare erbjuder oss. Det behöver inte vara svårt, men vi måste ta oss utanför bekvämlighetszonen och stötta varandra. Låt det bli vårt löfte till varandra nu när Åland fortsätter resan som en del av Europeiska unionen.
Daniel Dahlén
