Studier från Åbo Akademi och Tankesmedjan Magma visar att unga finlandssvenska män blir allt mer konservativa. Nästan 40 procent av männen i åldrarna 18 till 27 år vill inte se en ökad invandring i Finland, mot 23 procent av kvinnor. Mer än var fjärde finlandssvensk man i samma åldersspann anser även att rätten till fri abort borde begränsas, medan motsvarande siffra hos kvinnorna är sju procent. Trenden där unga män blir mer konservativa och kvinnor blir mer liberala är inte unik för varken Svenskfinland eller Finland. I både USA och Tyskland har skillnaden mellan hur män och kvinnor i åldern 18 till 30 år röstar ökat med 30 procentenheter på sex år. Ännu större gap har observerats i flera asiatiska och afrikanska länder. Financial Times (26.01.24) skriver att olikt tidigare generationer där åsikter och världsbild har delats av män och kvinnor, är generation z, eller ”gen z”, uppdelad i två läger. Världen över observeras delade politiska åsikter och värderingar män och kvinnor emellan där unga män allt oftare röstar långt till höger och unga kvinnor till vänster. Svenskfinland är alltså inte något unikt fall. Orsaken?
Enligt Financial Times kan det ha att göra med MeToo-vågen som uppstod för sju år sedan. De delade åsikterna och värderingarna sträcker sig dock förbi sexuell trakassering. Något annat som kan ha drivit på polariseringen de senaste åren är algoritmen i sociala medier. Som bekant exponeras användaren för innehåll som den redan konsumerar och interagerar med. Det är därmed mycket möjligt att män och kvinnor får upp helt olika innehåll i flödet, trots att de tillhör samma generation.
Åbo Akademi-doktoranden Jonas Schauman menar i en artikel i Svenska Yle (06.03.24) att vissa unga män lyssnar på personer som Andrew Tate som står för en viss typ av högerextrema värderingar. Kvinnor exponeras ofta för annat innehåll i sociala medier och är därmed inte lika påverkade. En annan orsak till polariseringen kan enligt Schauman vara att vissa unga män upplever samhällets ökade jämställdhet som ett hot mot sin egen position och därmed dras åt det konservativa hållet. Nils Erik Forsgård från Magma frågar sig vad polariseringen hos generation Z kommer få för konsekvenser i framtiden och om vi kan vänta oss ett mer splittrat politiskt landskap framöver (Svenska Yle 28.02.24). Med all sannolikhet är det så, i alla fall om man ser till andra platser i världen där konservativa makter och extremhögern får allt mer luft under sina vingar. Framöver ska Magma-forskarna studera hur polariseringen tar sig uttryck och om den är negativ för samhället och demokratin. Ett polariserat samhälle med djupa klyftor kan vara farligt om extrema makter tar över och hotar de demokratiska värderingar som vårt samhälle är byggt på. Otaliga exempel på detta har vi sett världen över i bland annat USA, där aborträtten inskränks i delstat efter delstat och republikanerna är på frammarsch inför valet i november.
Vi ska inte vara naiva och tro att vi på Åland är skonade från dessa värdegrunder. Vi behöver därför fortsätta att stärka, värna och utveckla demokratin, och framför allt ha en öppen diskussion om dessa frågor.
Tara Bamberg
