Bildtext :
Vladimir Putins krig mot Ukraina medför att det ryska samhället blir utsatt för allt fler sanktioner och bojkotter av olika slag. Sanktioner och bojkotter som drabbar enskilda företag och individer – både i väst och öst. Men att i ett läge där hela vår världsordning står på spel inte införa sanktioner eller för den delen bojkotta ryska varor är fel.
Det var många som reflexmässigt ryggade tillbaka när landskapsregeringens finansminister Roger Höglund (C) i tisdagens tidning meddelade att landskapsregeringen inte kommer att ändra på upplägget med Teboil. Där landskapsregeringen tankar bensin och diesel till sin bilpark. Detta trots att man har avtal med alla tre leverantörer på Åland och trots att ett byte av leverantör skulle vara enkelt att genomföra.
Beskedet motiverades med att man har ett avtal med en privat näringsidkare. Men det är inte så enkelt. Teboil ägs av ryska Lukoil. Oavsett om köpmännen som driver Teboilmackarna fördömer krigshandlingar och inte har någon direkt kontakt med Lukoil så är och förblir kopplingen till Ryssland och ryska staten för stark för att förbises. Det gör att Teboilköpmännen sitter i en situation där de omgående behöver koppla sig loss från Putinregimen för att rädda sina verksamheter.
Företag efter företag bryter sina kontakter med Ryssland. Matvaruhandeln tar inte in ryska produkter, Alko och rederierna tar bort sitt ryska sortiment. Budskapet är klart och tydligt – under rådande omständigheter kan affärer inte göras med ryska företag. Brotten mot Ukraina och hotet mot vår frihet och demokrati är för omfattande.
Som kund ser man få ryska produkter i butiken. Trots det är det inom oljebranschen och livsmedel samt alkohol som vi hittar de flesta produkterna som är ryska och som en konsument kan tänkas nyttja. I ivern att göra rätt måste varje konsument dock vara vaksam och inte tro att medvursten är rysk bara för att den heter ”Rysk medvurst” eller att vodkan är rysk bara för att den bär ett ryskt namn – när den de facto är lettisk.
Det är därmed inte i konsumentleden vi hittar de stora problemen. De återfinns däremot i handeln mellan företag och på sikt även i livsmedelsledet. Detta då Ryssland redan under hösten införde exportbegränsningar gällande konstgödsel, vilket påverkar priset för inhemsk livsmedelsproduktion. Men även det faktum att Ukraina är en av Europas största spannmålsproducenter har en negativ inverkan på såväl priser som tillgång.
Oavsett ovanstående behöver vi göra allt vi kan för att få stopp på kriget och det växande hotet mot Europa. Runt om i världen genomförs mängder av insatser och i USA meddelade president Joe Biden natten till onsdag att man även skulle beslagta oligarkernas egendomar. Allt för att utsätta Putin för mer press inifrån.
Att landskapsregeringen skulle styra om sin tankning av bilar är ett litet steg i det pussel vi nu tillsammans lägger för att få slut på det fruktansvärda som pågår i Ukraina.
Finansministern talar om avtalsbrott om man styr om sina bränsleinköp – men kan andra bryta samarbeten med hänvisning till pågående krig i Ukraina kan även landskapsregeringen göra det. Det är allvar nu och vi måste tillsammans hjälpas åt – i stort och i smått.
Daniel Dahlén
