I dag färgas hela världen orange för att lyfta den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling 1999 för att påminna om deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. I samband med detta ordnas en kampanj som pågår i 16 dagar.
“Finland är fortfarande ett av Europas farligaste länder för kvinnor att leva i” skrev Svenska Yle för ett år sedan och hänvisade till att upp till varannan kvinna i Finland har upplevt våld. Mellan 15 och 30 kvinnor dör varje år av våldet. Över hälften av dem har dödats av en partner eller före detta partner. Våldet tar sig uttryck i olika former såsom fysiskt våld, psykiskt våld, ekonomiskt våld, sexuellt våld, digitalt våld, kontroll, isolation, stalking och kränkning.
Enligt överinspektör vid diskrimineringsombudsmannen (Finlands rapportör om våld mot kvinnor) Marjo Rantala, går arbetet mot våld mot kvinnor långsammare i Finland än i de andra nordiska länderna (HBL 27.02.23). Enligt en stor undersökning på EU-nivå från 2014 upplevde finska kvinnor mer våld än den genomsnittliga kvinnan i EU.
I en färsk undersökning från Statistikcentralen framkommer det att 76 procent av de misstänkta för våld i parrelationer och i nära relationer i Finland förra året var män. Nästan 60 procent av finska kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld, sexuellt våld eller hot. På Åland är det sedan 2021 Istanbulkommittén som styr det åländska arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Kommittén är en del av implementeringen av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld i hemmet.
Tidigare i år beslutade minister Annika Hambrudd (C) att göra gruppen permanent. “Våld i nära relationer är en form av pandemi och förekommer betydligt mer i det åländska samhället än vad vi tror”, sa hon till Ålands radio den 7 november. Och visst har hon rätt. 2017 gjorde landskapsregeringen en utredning för att kartlägga våld i nära relationer på Åland. Över en tredjedel av de svarande kvinnorna hade någon gång blivit utsatta för våld. Var femte man rapporterade om tidigare utsatthet. “Oavsett våldsform var kvinnor mer utsatta än män”, sammanfattar landskapsregeringen i rapporten.
Vad säger detta oss om vårt trygga, åländska samhälle? Kanske att vi inte alltid vet vad som pågår bakom lyckta dörrar. Kanske att mäns våld mot kvinnor är betydligt mer vanligt än vad vi tror. Och framförallt, att en eller flera kvinnor i vår närhet är utsatta, och att en man i vår närhet utsätter eller har utsatt någon kvinna för någon av tidigare nämnda våldsformer.
Bland unga åländska kvinnor har varannan kvinna utsatts för våld i en nära relation. Detta framkommer i en rapport från Åsub 2021. Bland män är motsvarande siffra en av fyra. Misstänker du att någon i din närhet är utsatt? Tveka inte att sträcka ut en hjälpande hand. Kvinnofridslinjen, Tallbackens skyddshem, polisen, rättssystemet, sociala myndigheter och sjukvården kan alla hjälpa.
Åland och Finland har helt tydligt en lång väg att gå när det kommer till att förebygga mäns våld mot kvinnor. Mer måste göras, och vi har alla ett ansvar att stå upp för våra medmänniskor, vare sig det är en vän, kollega, mamma eller syster. Ingen ska behöva leva med den rädslan och utstå de påfrestningar som våldsutsatta gör.
Sport_spis:
Tara Bamberg
