Foto:

Barnen har betalat ett högt pris för pandemibekämpningen

Allt fler rapporter visar att barn- och unga drabbades svårt psykiskt av pandemins smittskyddsrestriktioner. Det låsta samhället slog extra hårt mot de yngre. Låt oss minnas det i det fortsatta smittskyddsarbetet.

I en insändare i dagens tidning slår en rad representanter från kyrkan larm om beteenden man observerat i konfirmandkullarna i år. Man ser hur ungdomar reagerar på pandemiårets restriktioner och isolering. De ser en grupp som är svältfödd på fysisk och social närvaro och knappt kan få nog av varandra. ”Deltagarna klamrade sig fast både vid varandra och ledarna”, som de beskriver det.Medan andra ungdomar uppvisar inåtvända hämmade beteenden som obehag inför att sitta grupp och att möta andras ögon.

Observationerna stämmer väl överens med de andra rapporter som sammanställts om hur barn och unga påverkats av smittbekämpningens påtvingade restriktioner och isolering.

För att minska coronavirusets möjligheter att sprida sig var det nödvändigt att stänga samhället på en rad områden och öka avståndet människor emellan. Det räddade liv, inte minst bland de äldsta och mest sårbara, och minskade antalet svåra sjukdomsförlopp. Men det innebar samtidigt en svår psykisk prövning för många som fick sin vardagsfrihet inskränkt och drabbades av ofrivillig ensamhet.

Även om barn och ungdomar klarade sig undan mycket lindrigare fysiskt och mer sällan blev allvarligt sjuka av viruset har tiden visat att pandemin desto starkare påverkade de ungas psykiska mående och utsatthet.

Svenska Socialstyrelsen rapporterade i januari att antalet orosanmälningar om barn som far illa har ökat med fem procent under pandemin. Drygt fyra av tio anmälningar beror på förälders eller vårdnadshavares problem, som psykisk ohälsa, missbruk och försummad omsorg.

Coronapandemin har lett till sämre psykiskt välmående även bland unga vuxna. Enligt en undersökning som föreningen Mieli psykisk hälsa Finland gjort uppger över hälften av 18-34-åriga finländare att pandemin påverkat deras psykiska hälsa negativt. Var tionde ung vuxen har även allvarligt funderat på självmord.

I fredags hade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken ”Tiotusentals barn har tappat sina hobbyer – föreningarna kämpar för att få dem tillbaka”.

Exemplen är legio på hur i synnerhet barn och unga drabbats av den påtvingade isoleringen.

För många barn utgör skolan och hobbyverksamheter livsnödvändiga andningshål från komplicerade familjeförhållanden. Det står klart att vi måste ta speciell hänsyn till detta när vi överväger saker som införande av distansundervisning i skolorna eller att inskränka ungas rörelsefrihet.

Barnen har redan betalat ett högt pris för pandemibekämpningen.

Hittat fel i texten? Skriv till oss