Foto:

En budget utan svar och visioner

Större inkomster än någonsin tidigare, men samtidigt är underskottet fortsatt stort och inga reformer för att få rätsida på landskapets ekonomi finns att finna. Landskapsregeringens förslag till budget för 2022 låter som ett meddelande från en telefonväxel: ”Landskapsregeringen, var god dröj…”.

Den centerledda landskapsregeringen (LR) under lantrådet Veronica Thörnroos (C) och finansminister Roger Höglund (C) har gjort ett gott arbete att hålla den åländska näsan över vattenytan under pandemin. Trots att statsledningen i Helsingfors allt som oftast struntat i Ålands speciella situation både juridiskt och geografiskt har LR arbetat frenetiskt med att skapa stöd, söka pengar och hitta kryphål som gynnat framför allt turismen.

Så långt allt gott, vilket också LR på flertalet ställen i sitt budgetförslag för nästa år påminner om.

Problemet är framåt.

När den här regeringen tillträdde gjorde man det med ett regeringsprogram som var bland det tunnare av sitt slag. De största insatserna handlade om att riva upp tidigare beslut, men utan att presentera nya lösningar på de gamla problemen.

När sedan pandemin slog till åkte regeringsprogrammet in i arkivet, och något nytt har vi inte sett. Vi har helt enkelt inte haft en aning om vad LR vill göra med sin mandatperiod.

Förrän nu.

Budgetförslaget som presenterades i går ger en mycket tydlig bild av vad den här regeringen vill göra med sina återstående två år vid makten: så lite som möjligt.

Trots att skatteintäkterna är större än någonsin tidigare, växer också kostnaderna markant för LR. Och trots att intäkterna är på rekordnivå är det ett minus om elva miljoner på sista raden.

Under presskonferensen berömde såväl finansministern som lantrådet tjänstemännen på avdelningarna och myndigheterna för att de lyckats uppnå det första årets sparkrav. Sedan påminde Roger Höglund om att de måste göra om det såväl 2022 som 2023 enligt LR:s nuvarande plan.

Det han glömde var att berätta vad LR tänker göra, vad man anser att det går att spara in på.

För bland alla klappar på de egna axlarna om pandemihanteringen tycks LR glömt att det finns ett samhälle att stärka ekonomiskt framöver. Avsaknaden av kostnadssäknande reformer i budgetförslaget är förslagets största och sämsta nyhet.

Att lantrådet gillar att hitta slogans för varje nyhet LR presenterar är väl känt, och budgetförslaget utgjorde förstås inget undantag. ”Tänk stort, starta litet och agera snabbt” deklarerade Veronica Thörnroos var slagordet för LR nästa år.

Problemet? Det finns väldigt få stora tankar och man agerar inte snabbt (det påtalade för övrigt lantrådet ett flertal gånger själv att man inte ämnade göra, tvärt om poängterade hon att en långsam framåtrörelse var målet).

Däremot startar man ofta litet.

Landskapsregeringen uppvisar försvinnande få idéer om hur man vill att framtidens Åland ska se ut, hur landskapets prekära ekonomiska läge ska vändas och hur frågor som de om skärgårdstrafiken och kommunernas framtida situation ska lösas.

Snart två år in i sin tid vid makten framstår regeringen Thörnroos som idé- och visionslös.

Det är inte utan att man hemfaller att tänka att kungstanken i regeringens ekonomiska politik är att skjuta problemen framför sig, att vältra över ansvaret på kommande regeringar.

I budgeten konstaterar LR såväl att de inbesparingar som man gör i förslaget inte räcker till, som att det kommer krävas insatser under flertalet mandatperioder innan ekonomin är i balans igen.

Man kan ju tycka att det hade varit klädsamt om LR åtminstone kom med någon reform för att sänka de nu i stället kraftigt ökande kostnaderna innan man lade över ansvaret på andra.

Finansminister Höglund konstaterade också under presskonferensen att de pengar i innestående internhyror som LR lånat av Fastighetsverket måste betalas tillbaka ”om några år” när verket måste satsa stort på att renovera sjukhuset. Också där är det alltså kommande regeringar som får reda ut röran.

För ett år sedan, när dåvarande finansminister Torbjörn Eliasson (C) presenterade årets budget, konstaterade han att Åland stod inför ett ekonomiskt stålbad. Då hette det att LR skulle presentera detta under våren 2021.

I budgetförslaget som nu presenterats konstateras också att ålänningarna måste acceptera en förändring av samhällsservicen för att den offentliga ekonomin ska komma på fötter.

Men ännu har vi inte fått något besked om vad regeringen anser vara en framkomlig väg i det avseendet.

Budgetförslaget för nästa år omfattar nästan 250 sidor, men de innehåller väldigt få svar.

Ålands offentliga ekonomi är fortfarande i kris, slutraden illande röd och likviditeten pekar mot att LR måste låna pengar nästa år.

Med makten kommer ett ansvar att leda, att visa visioner och att ta svåra beslut. Regeringen Thörnroos visade på god ledarförmåga under pandemin, då fanns idéerna och modet att ta beslut.

Tyvärr tycks dessa egenskaper gått förlorade nu.

Jonas Bladh

jonas.bladh@alandstidningen.ax

Hittat fel i texten? Skriv till oss