Mariehamn är i dag en av tre kommuner på Åland som tar ut fastighetsskatt på stadigvarande bostäder. Skatten infördes 2014 och för två år sedan höjdes den ytterligare ett snäpp. Syftet var ursprungligen att få in skatteintäkter från också dem som är skrivna på annan ort men äger fastigheter i staden.
I dag betyder fastighetsskatten årliga intäkter på cirka 1,7 miljoner euro för Mariehamns stad, men samtidigt har staden under de senaste nio åren redovisat ett sammanlagt överskott på nästan 19 miljoner euro.
När fastighetsskatten i Mariehamn infördes för tio år sedan presenterade politikerna den som en del av ett nollsummespel där sänkningar av inkomstskatten samtidigt skulle genomföras för att balansera effekten.
Som vanligt när det pratas om skatteväxlingar uteblev dock den utlovade sänkningen av skatt på arbete. I stället höjdes inkomstskatten såväl 2014 som 2015 innan den därefter sänktes i två faser, 2018 och 2022. Dagens nivå på 17,00 procent är dock fortfarande högre än 2013 då skatteprocenten var 16,50 procent.
Staden har i dag sju miljoner euro placerade på räntekonton, ytterligare några miljoner i kassan och en historiskt låg skuldbörda.
Man kan fråga sig om det verkligen är rimligt att behålla fastighetsskatten oförändrad när staden uppvisar så starka ekonomiska resultat.
Blickar vi förbi de mer självklara ekonomiska nyckeltalen visar sig också en annan utveckling. Sedan Mariehamn införde fastighetsskatt 2014 har inflyttningen ökat, till Jomala. Jomala har blivit drygt 1.300 personer eller nästan 30 procent fler under det senaste decenniet. Samtidigt visar staden som Ålands centralort bara en blygsam ökning på drygt 400 personer, eller 3,7 procent.
Det finns säkert flera och större förklaringar till det. Tillgången på tomter i Jomala har ökat i snabb takt under det senaste decenniet och kommunen har överlag blivit mer attraktiv, men fastighetsskattens betydelse går inte att bortse från helt. Det är självklart att hushållskalkylen påverkas om skatten på bostaden kan skilja mer än 1.000 euro per år beroende på om du bor i Dalbo eller på Fågelberget.
I Mariehamn finns därtill en hel del orättvisa inbakad eftersom många gamla fastigheter har låga beskattningsvärden som inte motsvarar marknadsvärdet, samtidigt som nya hus värderas utgående från nybyggnadskostnader.
Obunden Samling och Moderaterna röstade förra veckan för att stadsstyrelsen skulle föreslå en sänkning av fastighetsskatten från 0,50 procent till 0,25 procent, men tyvärr fick förslaget inget stöd från övriga partier.
I dag behandlar fullmäktige frågan för slutligt beslut, och efter tio år av fastighetsskatt borde politikerna se över vad skatten faktiskt gett.
Med tanke på de ekonomiska resultaten från de senaste tio åren kan den nämligen inte ses som något absolut måste för att finansiera servicen. Beaktar vi dessutom aspekter som stadens attraktionskraft blir diskussionen ännu mer angelägen.
Det finns i regel ett inbyggt tryck underifrån när det gäller skatter, där olika grupper ständigt söker mer resurser för sina behov, oavsett om det handlar om skolor, äldrevård eller socialtjänst.
Utgångspunkten borde rimligen vara att försöka hålla ett så lågt skattetryck på kommuninvånarna som möjligt. Varför ska staden samla i ladorna när folk överlag har mindre pengar att röra sig med ute i samhället? Men då behövs också ett tryck ovanifrån, där beslutsfattare beaktar helheten och frågor som inflyttning och konsumtion, för att säkerställa en gynnsam skattepolitik även på sikt.
Kevin Eriksson
tel: 26 643
