I pandemins kölvatten har västvärlden skärpt sin ton gentemot Kina och det kommunistiska partiet. Samtidigt tecknade EU i slutet av 2020 ett principavtal med Kina om investeringar för att förbättra handelsbalansen.
Det här visar på EU:s ytterst komplexa förhållande till Kina. Ett dilemma där utökad handel skulle vara önskvärd samtidigt som den kommunistiska diktaturen är i direkt konflikt med unionens värdegrund.
Kina påverkar de flesta länder. Även Åland påverkas på många sätt. Dels är många av de produkter vi har i våra hem importerade från Kina, dels är många av våra företag beroende av Kina. Detta då många av de delar och komponenter som används i verksamheten kommer från Kina.
Vi är således beroende av att handeln med Kina upprätthålls. Den är inte direkt avgörande för att hålla hjulen snurrande i samhället, men utan den skulle vårt samhälle se mycket annorlunda ut.
Samtidigt försöker Kina påverka den politiska debatten i väst. Det kommunistiska partiet arbetar på flera fronter – allt för att tysta kritiker.
Nyligen presenterade journalisten Patrik Oksanen och statsvetaren Jesper Lehto en rapport om den kinesiska ambassaden i Sveriges framfart för att försöka tysta kritiker. Stark press läggs på de individer som öppet kritiserar Kina i syfte att få individerna att idka självcensur på grund av rädsla. Det är en taktik som kommunistpartiet tillämpar lite i skymundan, men som på många fronter visat sig vara framgångsrik.
På Åland har vi inte ännu sett samma tendenser men vi vet att DDoS-attacker, som Åland drabbades av senast i augusti i år, många gånger har sitt ursprung i diktaturer som Ryssland och Kina.
Målet för attackerna är ofta de åländska mediehusens webbsidor, men attackerna medför även komplikationer för andra delar av det åländska samhället. Och fastän målet med attackerna i första hand är att ta reda på sårbarheten i digitala samhällen är taktiken att slå mot det fria ordet rätt talande för hur man resonerar från regimernas håll.
Ännu behöver vi inte vara rädda för vilken väg utvecklingen tar. Vi bör dock vara observanta – för även Åland kan sättas under press. Det är inte fantasier utan en realitet. Ett tydligt exempel på att även mindre samhällen kan bli av intresse kan hämtas från Färöarna.
Färöarna sattes 2019 under stor press från Kinas ambassadör i Danmark för att färingarna skulle välja kinesiska Huawei som leverantör av 5G-nät. Företaget har förbjudits att leverera till en mängd andra länder eftersom såväl EU som USA tror att de kinesiska myndigheterns använder tekniken för att spionera på myndigheter och enskilda individer. Nu i augusti valde dock Färöarna Ericsson som leverantör, men vägen dit har varit lång och det har varit stark press på många av de involverade.
Relationen med Kina är således väldigt problematisk för västvärlden.
Kommunistpartiets syn på mänskliga rättigheter, minoriteter och meningsmotståndare står fundamentalt i konflikt med vår värdegrund och därför borde vi sätta ner foten. Samtidigt har vi satt oss i ett onödigt ekonomiskt beroende av Kina.
Men saker rör på sig och senast förra veckan röstade Europaparlamentets utrikesutskott för att fördjupa handelsrelationerna med Taiwan. En tydlig viljeyttring som vittnar om stark kritik mot Kina. Detta då Kina inte erkänner det demokratiska Taiwan som en suverän stat.
Den kinesiska regimens talesperson i Bryssel rasade mot beslutet. Samtidigt är det, som sagt, en stark viljeyttring som visar på en ny väg där EU stärker sin röst mot den kinesiska förtryckarregimen. En signal till alla de som lever under förtryck att de inte är ensamma och att västvärlden inte längre blundar för kommunist Kinas hänsynslösa framfart.
