När Europeiska rådet beslutade om sanktioner mot Ryssland var det många som hade hoppats på strängare åtgärder. Det fanns förhoppningar om att den fria världen skulle låta en ekonomisk atombomb brisera.
Att Ryssland skulle stängas ute från Swift – den kommunikationstjänst som möjliggör överföring av pengar mellan bankerna – men beskedet om att utestänga ryska banker från Swift dröjde till sent under lördagen. Det är lätt att förstå att politikerna var försiktiga med den specifika sanktionen eftersom det är ett tveeggat svärd. Direkt när Ryssland utestängs från Swift får många av våra företag svårt att få betalt för sin export till Ryssland. En export som genom åren växt sig allt starkare och där det för Finlands del rör sig om närmare tre miljarder euro under 2020 och för Sverige under samma period dryga 17 miljarder kronor. Men det kommer även att få en direkt inverkan på Europas energi- och oljetillgång då risken är överhängande att de ryska leveranserna till Europa minskar betydligt. Men det finns även en rädsla för att dessa hårda sanktioner kan leda Ryssland rakt in i armarna på det kommunistiska Kina och ett utökat samarbete mellan de diktaturerna är det få som vill se.
Under veckan ska mer detaljer kring sanktionerna presenteras. Däremot vet vi redan nu att sanktionspaketen handlar om åtgärder som drabbar finansmarknaderna och teknologihandeln och att det handlar om oljeproduktion, banksektorn, luftfart samt högteknologiska produkter. Därutöver återfinns bland annat speciella sanktioner mot Rysslands president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, men inte minst har vi under helgen sett restriktioner som förhindrar den ryska centralbanken från att använda sina reserver för att undergräva effekten av övriga sanktioner.
Dessa sanktioner kommer att slå hårt mot Ryssland och dess befolkning. Inte minst eftersom USA:s president Joe Biden under torsdagen meddelade att närmare två tredjedelar av den globala ekonomin står bakom sanktionerna.
Det råder ingen tvekan om att sanktionerna mot Ryssland är något av de strängaste världen skådat. Sanktioner som kommer att påverka även oss och vår vardag. För även om Rysslands ekonomi är svag och en liten del av den globala ekonomin så påverkar utvecklingen säkerhetsordningen, vilket i sin tur leder till något som vår marknadsekonomi skarpt ogillar – turbulens. En turbulens som redan nu avspeglar sig genom stigande energi- och oljepriser. Högre priser som kan leda till ökad inflation och risk för högre räntor. Under förra veckan var det dessutom många småsparare som greps av panik och började sälja av sitt innehav på börsen. Detta trots att den mest långsiktiga lösningen är att sitta still i båten och vänta ut stormen. Inte minst med tanke på att de flesta bedömare fortsättningsvis ser en stark konjunktur i botten. Det gäller med andra ord att ta det försiktig och ha lite is i magen. Oavsett vad vi i väst nu står inför, på det ekonomiska planet, är det en liten börda att bära. Det mesta talar för att det kommer att vara lite turbulent ekonomiskt och att ett utdraget krig leder till ekonomiska utmaningar i den takt som Ryssland allt mer fjärmas från den internationella handeln.
Det kommer även att bli dyrt för de företag som under många år gjort investeringar i Ryssland. I relation till det som ukrainarna upplever är trots allt den ekonomiska utmaningen att ses som en sunnanvind i jämförelse. Vi får därför inte låta den ekonomiska variabeln styra alltför mycket när hårt måste sättas emot diktatorn Vladimir Putins vansinniga krig mot Ukraina. Det är vi skyldiga ukrainarna, men inte minst oss själva för att stå upp för vår egen frihet och demokrati.
