Den 28 mars röstade EU-parlamentets utskott för mänskliga fri- och rättigheter om fyra lagförslag i EU:s nya asyl- och migrationspakt. Då de största partigrupperna; kristdemokraterna, socialdemokraterna och liberalerna, lyckats bli överens om huvuddragen i uppgörelsen kunde unionen äntligen ta ett viktigt steg mot en så välbehövlig gemensam migrationspolitik.
Det är en bit kvar till förverkligandet, men framsteget är icke desto mindre uppmuntrande. Att Europas länder kan samla sig visar hur fort det gick att aktivera det så kallade Massflyktsdirektivet sedan Ryssland anfallit Ukraina den 24 februari 2022. Det gjordes på en dryg vecka för att hantera alla ukrainska flyktingar.
Grundbultarna i den så kallade migrationspakten är en snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar. Respekt för andra länders avslag på asylansökningar. Inrättandet av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp som ska stöda vid avvisning och hemsändande. Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har anknytning till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.
En knäckpunkt i förhandlingarna har varit om det ska vara obligatoriskt för alla EU-länder att ta emot asylsökande. Det krävde majoriteten vid en omröstning 2017, men länder som Ungern, Polen och Tjeckien har vägrat gå med på det.
Enligt det modifierade förslaget gäller inte allmän mottagningsplikt, men att det specifikt vid krislägen ska vara obligatoriskt för medlemsländer att avlasta hårt pressade EU-länder vid yttergränserna genom att ta emot asylsökande, bistå med hjälputrustning eller hjälpa till med avvisandet av människor som inte fått rätt att stanna. Det ska även bli förbjudet att kriminalisera frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.
En viktig ingrediens är även att ställa EU:s gränsmyndighet Frontex under en oberoende övervakning. Frontex har skakats av flera skandaler de senaste åren. Efter en utredning i EU:s byrå för bedrägeribekämpning avgick generaldirektör Fabrice Leggeri förra året. Flera rapporter avslöjade olagliga så kallade ”pushbacks”, tillbakatryckande över gränsen av flyende människor som därmed nekat sin asylrätt och i vissa fall skadats eller dött. Granskningen slog fast att Frontex systematiskt dolt detta för allmänheten. Fabrice Leggeri är nu ersatt av nederländska Hans Leijten som lovar mer insyn. EU-kommissionen är den enda EU-institution med plats i Frontex styrelse och många anser att myndigheten kommit lindrigt undan i och med Fabrice Leggeris avgång.
Migrationspakten ska nu vandra vidare genom EU:s byråkrati. Ländernas regeringar i ministerrådet, planerar att fatta sina migrationsbeslut i juni. Därefter inleds förhandlingar mellan rådet och parlamentet för att nå en kompromiss mellan de olika ståndpunkterna. Planen är att EU-parlamentet och EU:s ministerråd ska enas om pakten under första kvartalet 2024.
Ryssland visar inga tecken på att lämna Ukraina. Världen i stort skakas av en mängd väpnade konflikter med enormt humanitärt lidande som följd. Samarbete och solidaritet med de lidande medmänniskorna är det enda människovärdiga sättet att lindra krisen.
Petter Lobråten
tel: 26 633
