Ni känner till den sorglustiga historien om omställningsbudgeten vid det här laget. Efter ett otydligt regeringsprogram skulle den konkreta politiken slås fast i en omställningsbudget i mars-april förra året. Då kom pandemin och satte planen i vänteläge. I stället meddelade regeringen Thörnroos att ett reviderat regeringsprogram skulle presenteras i samband med den ”stora” budgeten under hösten 2020.
Så blev det inte, i stället blev det en slätstruken budget utan varken linjedragningar eller strukturella reformer för att dra ned på landskapets utgifter. Dåvarande finansminister Torbjörn Eliasson (C) lovade emellertid att direkt efter årsskiftet skulle samtliga ministrar analysera sina respektive områden och presentera inbesparingsmål i omställningsbudgeten som nu skulle komma i april i år.
Ju närmare vi kommit presentationen av årets andra tilläggsbudget har dock den nuvarande finansministern Roger Höglund (C) allt mer förklarat att det nog trots allt inte blir en omställningsbudget, utan en vanlig tilläggsbudget. Några dagar före måndagens presentation framkom det också att så var fallet, men att landskapsregeringen (L) i stället skulle presentera ett så kallat meddelande för lagtinget om en strategi för den offentliga ekonomin.
Så blev också fallet.
Det finns dock två problem med meddelandet som LR sammanställt. Dels är det just ett meddelande, inte ett konkret budgetförslag som oppositionen kan skriva motioner till.
Dels säger det ingenting.
I 70 minuter pratade lantrådet Veronica Thörnroos (C), hennes ministrar och partiledarkollegorna i regeringsblocket om sin tilläggsbudget och strategidokumentet. Men kontentan av den väldigt långa och väldigt ordrika presentationen är de facto att vi ännu inte har en aning om vad regeringen Thörnroos faktiskt vill göra med makten som de fick av väljarna för över 560 dagar sedan.
I tilläggsbudgeten är det mer av vad man redan gjort. Man ger också kommunerna lite mer pengar, men presenterar ingen lösning för hur den kommunala ekonomin på sikt ska förbättras. Man begär en fullmakt för att köpa en begagnad färja från Norge, men avslöjar inga lösningar för skärgårdstrafikens framtid i övrigt.
I strategidokumentet slås fem områden fast som det ska satsas på. Alldeles självklart vill LR att fler ska ha jobb. Likaså vill man främja en utveckling inom digitala tjänster och vindkraft. Det är bra, men inget nytt. Inte heller är satsningen på en ökad inflyttning en ny tanke, utan snarare något som regering efter regering arbetat med.
Till slut kommer man till punkten ”Stabil offentlig ekonomi”. Det presenteras inga konkreta idéer om hur detta ska uppnås annat än att man lagt ett sparbeting på avdelningarna som över tre år ska kapa kostnaderna med 9,5 procent.
Samtidigt konstaterade finansminister Roger Höglund att man beräknar att landskapet kommer att ha ett lånebehov på 100 miljoner euro under samma tid.
Nu är förvisso inte de två siffrorna helt jämförbara, men LR konstaterar likafullt att det behövs nedskärningar i den offentliga servicen för att klara att nå en ekonomi i balans.
Men igen – man presenterar inga konkreta lösningar.
Under LR:s presentation av tilläggsbudgeten och meddelandet – som hela regeringen och förvaltningen enligt lantrådet jobbat nästan uteslutande med de senaste veckorna – talades det återkommande om att meddelandet ger hela lagtinget en möjlighet att vara med och påverka hur strategipunkterna ska förverkligas.
Det kan ju låta vackert, en utsträckt hand och allt. Men mest av allt lämnar det en bild av en regering utan egna idéer, politiskt mod och förmåga att samsas om en plan.
Vi har väntat i över ett år på att få svar om vad Centern, Obunden samling, Moderaterna, Hållbart initiativ och Ålands framtid vill med sin regeringssamverkan.
Vi väntar fortfarande.
